Massor av sammandragningar och en liten blödning är resultatet av dagen som jag trodde skulle bli lite bättre än igår. Smög dessutom undan och sov en stund på lunchen i vårt vilorum. Ville aldrig gå ut därifrån men jobbet måste ju också skötas.
Har som av en slump tid hos mvc idag, jag får prata av mig hos henne. Det är säkert ingen fara men jag tycker inte att sammandragningarna ska göra ont. Inte än.
Fnys!
tisdag, september 30, 2008
måndag, september 29, 2008
Vad är det som låter?
Ett ljud i huset fortplantar sig. Just där jag lägger huvudet på kudden låter det som en Cinderella-light. Ett ihärdigt, monotont brummande kommer ifrån någonstans och går inte att lokalisera. Halvnaken sprang jag igår kväll runt i huset och lyssnade här och lyssnade där.
En gissning är att det är vibrationer från värmepannan som forslas genom våra pappersväggar och liksom boar i väggen just där jag ska försöka vila huvudet mellan nattkissarna. Inte ens Duffy kunde distrahera mig och tillslut tog jag kudde och täcke och bäddade om i gästrummet. Där var det iallafall tyst och lugnt!
Det går ju an att sova i gästis när jag är själv, men hur gör vi imorgon när Mannen kommer hem? Ska vi ställa sängen mot en annan helt ologisk vägg i sovrummet eller ska båda flytta in i gästrummet och hoppas på att jag kommer att bli mindre öronkänslig om nån vecka?
En gissning är att det är vibrationer från värmepannan som forslas genom våra pappersväggar och liksom boar i väggen just där jag ska försöka vila huvudet mellan nattkissarna. Inte ens Duffy kunde distrahera mig och tillslut tog jag kudde och täcke och bäddade om i gästrummet. Där var det iallafall tyst och lugnt!
Det går ju an att sova i gästis när jag är själv, men hur gör vi imorgon när Mannen kommer hem? Ska vi ställa sängen mot en annan helt ologisk vägg i sovrummet eller ska båda flytta in i gästrummet och hoppas på att jag kommer att bli mindre öronkänslig om nån vecka?
Spaning: förkylning
Jag vet inte om jag har skrivit om den här ovetenskapliga spaningen tidigare men den handlar om att kvinnor som närmar sig förlossningen ofta drar på sig en förkylning. Jag vet inte hur många gånger som jag har hört höggravida tjejer genom snor och snörvel beklaga sig över att de skulle råka på en förkylning just nu. Jag är inget undantag!
Teorin skulle vara att kroppen sänker sitt immunförsvar strax innan det är dags. Barnets å sin sida får ju höjt immunförsvar för att klara sig igenom förlossningen.
I min ovetenskapliga testgrupp är nu tre tjejer som väntar barn i början av oktober förkylda. Det kan vara en slump, att det helt enkelt är förkylningstider. Det kan också vara så att jag har rätt, det får vi aldrig veta. Kanske blir jag också förkyld där i början av december. Eller också blir jag undantaget som bekräftar regeln.
Teorin skulle vara att kroppen sänker sitt immunförsvar strax innan det är dags. Barnets å sin sida får ju höjt immunförsvar för att klara sig igenom förlossningen.
I min ovetenskapliga testgrupp är nu tre tjejer som väntar barn i början av oktober förkylda. Det kan vara en slump, att det helt enkelt är förkylningstider. Det kan också vara så att jag har rätt, det får vi aldrig veta. Kanske blir jag också förkyld där i början av december. Eller också blir jag undantaget som bekräftar regeln.
söndag, september 28, 2008
Passande present till farmor
Det är inte alla år som det passar in att gratulera Fs farmor. Men i år föll det sig naturligt att jag bjöd in mig på fika på självaste dagen. Presenten var given, jag har egentligen bara en sak jag kan ge henne som hon inte redan har - jag kan dela med mig lite av F!
Så hon fick dels ett finfint inslaget paket med bild i vit ram på käraste (och enda) barnbarnet. Och kortet som jag gjort till presenten bestod också av ett litet potpurri av bilder på F under året som gått. Och hon blev så glad som jag hoppats på. Busbra!
Sen blev det fika i stora lass, en massa skratt till lustiga historier. Vi hann tillåmé med en kontinental lättlunch innan jag tackade och for hemåt. En finfin dag helt enkelt!
Så hon fick dels ett finfint inslaget paket med bild i vit ram på käraste (och enda) barnbarnet. Och kortet som jag gjort till presenten bestod också av ett litet potpurri av bilder på F under året som gått. Och hon blev så glad som jag hoppats på. Busbra!
Sen blev det fika i stora lass, en massa skratt till lustiga historier. Vi hann tillåmé med en kontinental lättlunch innan jag tackade och for hemåt. En finfin dag helt enkelt!
Jag gör inte som doktorn sa...
Tre äpplen i magen.
Så många har jag njutit i mig hittills idag. Och igår blev det nog lika många. Det blir nog ytterligare ett innan jag lägger mig ikväll.
Fick plocka så många jag ville från raraste väninnans enorma äppelträdgård igår och minsann om det dessutom inte var en guldgruva med favoritsorten Gravensteiner - ett äpple med en perfekt balans av syra, sötma och krispighet. Och alla smakar gott.
Idag ångrar jag nästan att jag inte plockade fler. Hon hade fler än hon kunde bli av med. Å andra sidan kan det ju vara en anledning till att träffa henne snart, snart igen.
Så många har jag njutit i mig hittills idag. Och igår blev det nog lika många. Det blir nog ytterligare ett innan jag lägger mig ikväll.
Fick plocka så många jag ville från raraste väninnans enorma äppelträdgård igår och minsann om det dessutom inte var en guldgruva med favoritsorten Gravensteiner - ett äpple med en perfekt balans av syra, sötma och krispighet. Och alla smakar gott.
Idag ångrar jag nästan att jag inte plockade fler. Hon hade fler än hon kunde bli av med. Å andra sidan kan det ju vara en anledning till att träffa henne snart, snart igen.
Inte bortglömd men nedprioriterad
Mobilen var tyst igår. Inte så mycket som ett glad-gubbe-sms från mannen. Jag kände mig bara så bortglömd, bortglömd, bortglömd på kvällen där jag låg i vår rutiga säng, alldeles för stor för bara en ensaming.
Då började min hjärna spana. Spana och jämföra.
"Jamen, minsann var det inte just i september samma år som jag väntade F som X:et råkade ut för en olycka och tappade minnet? Jo, minsann, det var det ju. Jag fick skjutsa honom akut till sjukhuset. Där blev vi tilldelade ett undersökningsrum och han fick lägga sig på en brits. Jag frågade honom om han mindes att vi skulle ha barn. Då hävde han sig upp från britsen och stirrade förvånat och frågande på mig, på magen och tillbaka på mig. Ja, jisses, då blev jag rädd."
Känslan igår var inte densamma men temat "jag har en man som inte kommer ihåg mig" kändes igen. Och jag tycker inte om den. JAG vill ju vara solen i min Mans liv men får väl acceptera att ytterligare några dagar vara totalbrädad av den Spanska solen.
Då började min hjärna spana. Spana och jämföra.
"Jamen, minsann var det inte just i september samma år som jag väntade F som X:et råkade ut för en olycka och tappade minnet? Jo, minsann, det var det ju. Jag fick skjutsa honom akut till sjukhuset. Där blev vi tilldelade ett undersökningsrum och han fick lägga sig på en brits. Jag frågade honom om han mindes att vi skulle ha barn. Då hävde han sig upp från britsen och stirrade förvånat och frågande på mig, på magen och tillbaka på mig. Ja, jisses, då blev jag rädd."
Känslan igår var inte densamma men temat "jag har en man som inte kommer ihåg mig" kändes igen. Och jag tycker inte om den. JAG vill ju vara solen i min Mans liv men får väl acceptera att ytterligare några dagar vara totalbrädad av den Spanska solen.
Tankar på målsnöret
Om vi hade levt på slutet av 1800-talet och Phileas Fogg hade startat sin resa runt jorden idag så hade han inte hunnit hem till förlossningen. Förhoppningsvis!
lördag, september 27, 2008
Dra på trissor
Grannen har klippt Cornell-häcken! Jag såg det nyss från vårt köksfönster. Sensation! Men det är bara kapat på hennes sida. Grenarna på vår sida är kvar. Såklart.
Kanske man ska gå ut och klippa ner vår sida till motsvarande höjd? Åh, vad jag blev sugen. Men klockan är bara åtta... Jag har dock en muskeldriven klippare. Den låter inte så mycket så det borde funka, va?
Kanske man ska gå ut och klippa ner vår sida till motsvarande höjd? Åh, vad jag blev sugen. Men klockan är bara åtta... Jag har dock en muskeldriven klippare. Den låter inte så mycket så det borde funka, va?
Ny äta-strategi
Aptiten är i princip helt återställd efter några månader med aversion mot bland annat leverpastej, thaimat och lite annat. Nu är kruxet att jag inte får plats med det jag vill äta.
Tre mackor, smoothie och en liten latte till frukost får inte längre plats. Jag trycker ner till priset av att brödet får ställa sig i kö nere i halsen. Det är minst sagt obehagligt.
Jag tror jag får ändra strategi till "lite men ofta" istället.
Tre mackor, smoothie och en liten latte till frukost får inte längre plats. Jag trycker ner till priset av att brödet får ställa sig i kö nere i halsen. Det är minst sagt obehagligt.
Jag tror jag får ändra strategi till "lite men ofta" istället.
fredag, september 26, 2008
En låt till från det förflutna
I samband med att jag separerade hade jag på avstånd en secret crush på Eskobar. Jag var på en av deras första lunchspelningar på Mosebacke - och blev helt betagen i sångaren Daniel. Här är en låt som kom ut lite senare och som jag tycker är en höjdare som verkligen hjälper till när såren är lappade och lagade och man är stark nog att gå vidare på nya, egna vägar.
Sång till kärleken
Den här låten har jag haft som favorit i princip ända sen Lilla Trollet kom. Sen längtan efter ett syskon kom. Och som jag har gråtit till den. Och fortfarande gråter. Jag har ju haft många år på mig att gråta.
Nu spelar jag den för dig, lilla krabat, som ligger i min mage. Du som redan har vunnit hela min kärlek! Den här sången är till dig.
Nu spelar jag den för dig, lilla krabat, som ligger i min mage. Du som redan har vunnit hela min kärlek! Den här sången är till dig.
Minnen till Elton
Det är många år sen jag sitter i baksätet i vår grå Volvo 940 och gråter sjöar av hormontårar. Bredvid mig ligger ett litet under och sover. Vi är på väg hem från BB. CD-spelaren sjunger ut sången som vi lyssnat på under hela graviditeten. Nu när den ljuder igen trillar tårarna. Min sambo tittar oroligt på mig i backspegeln. Men jag är inte ledsen. Jag är trött, lycklig, svag och kär.
Den lilla bytte ögonfärg efter ett dygn, till mörkbruna, nästan svarta. Ändå är det här liksom hennes sång.
Den lilla bytte ögonfärg efter ett dygn, till mörkbruna, nästan svarta. Ändå är det här liksom hennes sång.
Fredagsmys alla som vill!
Okej, alla små rådjur i kidet.
Alla som vill ligga i soffan och slöa och äta
mörk choklad och mandarin räcker upp en hand NU!
Vift, vift
Jag räcker jättemycket upp en hand, fler händer
än mina finns ju inte här hemma ikväll.
Så då går jag väl och soffslöar bort kvällen då.
Imorgon ska jag på utflykt till mina kära hemtrakter.
Coldplay 4-ever!
Man blir nog allt lite knäpp av att bara vara med sig själv, ler Cinks
Alla som vill ligga i soffan och slöa och äta
mörk choklad och mandarin räcker upp en hand NU!
Vift, vift
Jag räcker jättemycket upp en hand, fler händer
än mina finns ju inte här hemma ikväll.
Så då går jag väl och soffslöar bort kvällen då.
Imorgon ska jag på utflykt till mina kära hemtrakter.
Coldplay 4-ever!
Man blir nog allt lite knäpp av att bara vara med sig själv, ler Cinks
torsdag, september 25, 2008
Bebisdröm
Det var ett tag sen jag hade nån bebisdröm. Senaste tiden har jag bara drömt stressdrömmar om jobbet.
Men inatt var det dags mellan vakenstunderna. Jag drömde att mvc hade gjort anteckningar i sina journaler om att vi väntar en pojke. Jag blev jätteförvånad eftersom jag är smått övertygad om att det är en lillasyster som bonkar i magen. Men nä, mvc var helt på det klara med pojke och jag fick till och med se krysset i rutan som hon gjort.
Drömhjärnan började direkt att omarbeta tillvaron. Pojke. Okej. En lillebror. Absolut okej. En liten kille. Kul!
Sen vaknade jag. Och idag känns det som en tjej igen. Men man kan ju aldrig vara riktigt säker förrän den kommer, det är iallafall en sak som är säker.
Men inatt var det dags mellan vakenstunderna. Jag drömde att mvc hade gjort anteckningar i sina journaler om att vi väntar en pojke. Jag blev jätteförvånad eftersom jag är smått övertygad om att det är en lillasyster som bonkar i magen. Men nä, mvc var helt på det klara med pojke och jag fick till och med se krysset i rutan som hon gjort.
Drömhjärnan började direkt att omarbeta tillvaron. Pojke. Okej. En lillebror. Absolut okej. En liten kille. Kul!
Sen vaknade jag. Och idag känns det som en tjej igen. Men man kan ju aldrig vara riktigt säker förrän den kommer, det är iallafall en sak som är säker.
onsdag, september 24, 2008
Nulägesrapport
Fötterna och vaderna är uppslängda på vardagsrumsbordet. En jadegrön kudde i knät och Mannens bärbara dator ovanpå. Magen har lite lätt överhäng. TV:n i bakgrunden med kvällens avsnitt av TopModel. Det springer lite lätt olustigt i benen som det alltid gör på kvällarna nuför tiden.
Jag är själv en vecka från idag. F är hos pappa, Mannen har rest utomlands en vecka. Min hjärna smider stora planer på att måla och renovera men i själva verket räcker inte ens energin till att laga kvällsmat utan nöjer mig gott och väl med en god tallrik fil & flingor med hallon i.
Dags för kvällsstretchen.
Jag är själv en vecka från idag. F är hos pappa, Mannen har rest utomlands en vecka. Min hjärna smider stora planer på att måla och renovera men i själva verket räcker inte ens energin till att laga kvällsmat utan nöjer mig gott och väl med en god tallrik fil & flingor med hallon i.
Dags för kvällsstretchen.
Kuriosa en tråkig dag på jobbet
Idag hade jag inte ett dugg lust att åka till jobbet. Visste att dagen skulle se ut som dagen innan och dagen innan den innan. För att roa mig lite på förmiddagen tog jag fram kalendern och började räkna dagar som jag har kvar att jobba. Det blev inte fler än 48. Nu ikväll alltså ytterligen en dag mindre. 47. Jag tror jag ska kunna stå ut med det.
måndag, september 22, 2008
Jason Mraz - textduell
"Jo, mamma, han sjunger "I tried to beat you but you're so hot that I melted" hävdar F.
Jag tror hellre att han sjunger "I tried to be true but you're so hot that ui melted". Det där med att han ska slå nån tycker jag inte låter rimligt för nån som Jason *och så låtsas jag att jag vet vem det är fast jag faktiskt bara har hört en låt och ingen har den ringaste aning*.
Så jag fick lov att kolla upp det.
Och så här går första versen i låten:
Well you done done me and you bet I felt it
I tried to be chill but you're so hot that I melted
I fell right through the cracksand now I'm trying to get back
Before the cool done run out
I'll be giving it my bestest
Nothing's going to stop me but divine intervention
I reckon it's again my turn to win some or learn some
Noll lika, eller vad man nu säger.
Jag tror hellre att han sjunger "I tried to be true but you're so hot that ui melted". Det där med att han ska slå nån tycker jag inte låter rimligt för nån som Jason *och så låtsas jag att jag vet vem det är fast jag faktiskt bara har hört en låt och ingen har den ringaste aning*.
Så jag fick lov att kolla upp det.
Och så här går första versen i låten:
Well you done done me and you bet I felt it
I tried to be chill but you're so hot that I melted
I fell right through the cracksand now I'm trying to get back
Before the cool done run out
I'll be giving it my bestest
Nothing's going to stop me but divine intervention
I reckon it's again my turn to win some or learn some
Noll lika, eller vad man nu säger.
Bara för att man måste
Ingen energi. Ingen matlust. Snart är klockan ett och jag måste liksom uppbåda nån typ av vilja att gå och köpa mig nåt att äta. Eller så tar jag bara en macka i lunchrummet, överbliven från frukosten? Jag ska ju inte hoppa över, jag vet. Men var hittar man matlust när den gömmer sig?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)