Försökte skriva på några känslosamma rader om den här dagen, egentligen den underbaraste på hela året eftersom det bästa jag har i livet fyller år. Juldagen. Men det gick inte. Inget kändes ärligt eller kul. Det är jobbigt att inse att världens bästa dag inte har varit världens bästa dag de senaste sju åren. Det har istället varit världens jobbigaste dag. Och även om F sprallade upp hela släktskapet (från HANS sida hemma hos OSS) och drog igång värsta Singstar-rejset så slokade jag. Och slokar fortfarande.
Jag skriver lite om hur underbart det var att få en liten dotter den 25:e december för elva år sen en annan dag istället, en då allt känns lite lättare. Nu ska jag nog lägga huvudet på kudden och gråta lite. För att livet är så fint, så jävla svårt och så oberäknerligt...
4 kommentarer:
Asch då, värre än väntat? Kram på dig hjärtat
Kram på dig. Flera gånger, trots förkylning ;-)
Kram och grattis på födelsedagen och i efterskott till elvaåringen!!! Må glädjen hiitta tillbaks till er!
Kramar. Hoppas vi kan ses i börjanbörjan av 2008 och vara lite. Och prata mycket.
Kram igen.
Skicka en kommentar