fredag, januari 04, 2008

Spår till närhet

Tacka eller spanka mig för att snön kommit hit till Svedala! Det var nämligen jag som tog med den från norr, precis som jag lovat.

Mannen och jag hade sköna mellandagar i syfte att stressa av och jobba ihop oss. Vi har en förmåga att dra åt varsitt håll när tankarna blir för tunga och för många. Och då förlorar vi lite längtan efter varandra och så rullar det på. Därför blev det många, långa fikor på café istället för utförsåkning. Därför blev det spa och gosa länge på morgonen istället för morgongröt vid sju och tidigt i backen.



Sista dagen tog vi däremot runt i scoterspåret på långfärdsskidor och det var så roligt och härligt. Vinden piskade på och vi jiddrade runt som bambisar på skidorna och skrattade hjärtligt åt varandras vingliga försök att likna skidåkarproffsen. Efter bara ett par kilometer kände jag inte av tårna längre och lite lägligt låg där raststugan med varma våfflor. Vi var svettiga och varma... och så även kameran....

Resten av rundan höll sig tårna varma och goa, även om vinden tilltog och mörkret närmade sig. Vi blev lite smånervösa av att kava omkring till synes ensamma på fjället utan att se någon bebyggelse. Men vi kom fram. Ännu svettigare och lyckliga över en så härligt tur.

"Längdåkning, det är kul det" sa Cinks Svan

2 kommentarer:

Ribbolita sa...

Det låter som helt fantastiskt mellandagar! Gott nytt år och hoppas att ni får många sådana stunder 2008 också.

kram!

en av tre flickor sa...

Å det låter så skönt!! Sitter och försöker komma ihåg när jag åkte längdskidor sist ... men minns inte ..