Hade samkväm i middagsform med några trevliga mammor från klassen igår kväll. Jag känner mig alltid lite som ett ufo eftersom jag iom tvåveckorsrutinerna med F inte har full koll på hennes veckor och vad som händer i skolan.
Trodde jag skulle känna mig stärkt och hoppfull efter dejten. Istället sitter jag och bar känner mig trött och det har inte bara att göra med att de gick närmare halv tolv och då hade jag suttit med en sovande bebis i famnen sen en timme tillbaka och frågande till om det är en bra skola hon går på eller om vi ska propsa på att byta.
Två av de andra tre tjejerna vantrivs och det är problem med än det ena, än det andra. Nu är det dessutom klart att en av dem ska byta skola, kan hända följer den andra tjejen med. Lite får jag ju höra av F men hon verkar i huvudsak trivas med lärarna och klassen med några undantag.
Usch, jag sitter med en klump i magen. Vad svårt det är att veta i förhand vad som blir bäst för barnen i efterhand. Livets gåta, liksom. Idag ska vi på utvecklingssamtal, vi får se vad det ger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar