Idel beröm för hög social kompetens, aktivitet på lektioner och förmåga att tillgodose sig kunskap. F log och sneglade på pappa genom hela utveckligssamtalet. Till och med gympaläraren som tidigare påpekat att hon maskar tyckte att det nu går bättre.
Något strul kunde vi inte se, förutom att det är lite allmänt rörigt i klassen, något som tydligen är vanligt just i sexan och sjuan. Jag sitter smått förvirrad och känner att stormvirvlarna som jag haft efter klassmamsträffen börjar lägga sig. Magkänslan säger till mig att chilla och det är såklart den jag ska gå efter.
Rabaldret som de pratade om och som fått en flicka att byta klass verkar inte ha påverkat F direkt. Hon ser glad ut. Glad. Och då är jag lugn. Min flicka behöver inte vara bäst. Jag tycker det är mycket viktigare att hon har hyfsat roligt och är just glad!
4 kommentarer:
Är du tokig? Om du inte ligger i och hetsar kommer hon ju inte att hinna bränna ut sig på ett statusjobb innan hon fyllt 30! Du måste ju jobba lite på det där, begriper du väl. Annars kanske hon går genom livet och bara är lycklig, utan karriär och flott villa!!!
Klart du ska gå på hur hon är! Men jag vet hur det känns om det kommer fram att det inte är bra i klassen utan att det märkts. Precis samma situation kan upplevas olika från olika håll. Vi är bra på att oroa oss för allt och inget och är det bra ska det få vara bra! Glädje är typiskt bra! Kram!
Isidor: Hahah, ja, mest prylar när man dör vinner - glömde bort det för en stund ;-)
Mamma P: Du har ju rätt, r det bar ska det få vara bra, jag får gå på det...
Skicka en kommentar