Prioriteringarnas tid

Sjukt egentligen.
Jag har levt som en bloggmaniac i över ett år. Nu känner jag mig halvt om halvt avprogrammerad. Motgiftet heter "jag har annat att göra som är viktigare".

Det har kommit ofrivilligt förstås. Eller försvunnit av sig själv i högar med roligt jobb, snarare. Bloggandet har kommit i skymundan och jag har inte saknat det. Snarare känt att jag har flyttat fokuset mot annat som ligger närmare verkligheten, om du förstår hur jag menar.

Visst har jag under de nära 20 dagar som gått känt några "blogg-shot-moments" där jag har tänkt: "Ett riktigt bloggämne" för att det sedan bara klingar av och försvinner i inre formuleringar.

Jag tänkte till exempel skriva nåt om den katastofala ridningen som vi just kom hem ifrån där fem tjejer av ni0 föll av skenande hästar. F var GUD TACK OCH LOV inte en av dem.

Eller nåt om att vi äntligen valt tapeter till vardagsrummet och nu kommer att tapetsera mellan hägg och syren.

Eller att jag är nybliven faster och gudmor-to-be.

Eller att jag är rätt melankoliskt lycklig med mitt liv och min underbara familj.

Och nu ska jag natta buset. Min dotter. Ännu en prioritering som går före bloggandet. Men jag kommer säkert igen. Inget är för evigt. Be sure.

En sak i taget... sa Cinks

Kvällsläsare

Jag har det så roligt på jobbet. Får göra det jag är utbildad till. Pixla och millimetra. Tycker det är roligt att gå till jobbet igen. Ja alltså, jobb är ju jobb och klart jag hellre skulle vilja vara ledig och bara vara hemma och måla väggar. Men då blir det ju inte mycket till lön och DET vill jag ju ha.

Följden är att jag är trött på kvällarna och orkar inte riktigt blogga. Läsa runt gör jag såklart men att skriva kommentarer blir det inte så mycket av.

Så därför vill jag bara hälsa till alla mysiga bloggare; Minks, Binks, Saring, Catten, Mamma P, Anna, Tinselflickan, Crrly, Isidor, Salvia, Christina, Leoella, Honkenponken, Visionary Soul och alla andra som jag skulle vilja lägga till men som blogspot verkar radera automatiskt (?), att jag läser även om jag inte alltid hinner med att lägga en kommentar.

Keep up the däääm good blogging, friends!

I pixelprinsessans hand!

It's mine!! It's mine!! It's mine!!
Provskott kommer inom kort. Med kameran följde en jädringens biffig manual med en massa finesstips att ta sig igenom först. Nattduksbordslektyr. Måste nog gå och lägga mig NU!

Cinks D70s

Rapport från kusinträff

Fredag lunch. Vi sätter oss i baksätet, mannen och jag. Det för mig tillbaka till en känsla när jag var liten och fick sitta i bak. Fast då behövde jag ju inte vara fastspänd utan kunde ligga i en boll på golvet eller uppe i bakfönstret om jag ville. Hur som helst.

Mamsen och BF sitter i framsätet. BF kör. Mamma är irriterad sådär som kvinnor kan vara av bara ingenting i kombination med stress. Vi retas lite med henne som vi alltid gör och som hon på något sätt låter oss göra. Jag ömsom försvara och ömsom petar på ömma tår. Humöret lättar efter lunch och ju närmare vi kommer målet.

Större delen av vägen är jag helt försjunken i min födelsedagspresent - "Isprinsessan" av Camilla Läckberg. Boken blir min flykt från att vara trevlig och pratsam. Jag är alldeles för mentalt utmattat och nervös inför kusinträffen för att kunna bemöta mannens kärleksfulla nojs. Typiskt tråkig tjej, men han är låter mig hållas.

Det är mörkt när vi stiger ur bilen. Två av kusinerna möter upp. Kort därefter kommer det lite annat folk. Alla är nästan färdigombytta och nyduschade. Jag lägger märke till och njuter av att alla doftar så gott och jag börjar äntligen kunna koppla av. Vi installerar oss på ett vandrarhem och knallar två trappor ner till lokalen där vi ska ha träffen. En mysig källare i sekelskiftesstil med bar och god mat uppdukad.

Middagen börjar strax före åtta. Vissa pratar mer än andra. Jag brukar väl oftast tillhöra de som låter mest, särskilt med vin innanför västen. Vid tio tar vi in efterrätten och sen rusar tiden iväg och jag tittar inte på klockan nästa gång förrän hon är halv två. Då vill vi knyta oss. Vi kramar om varandra och går alla åt olika håll.

Morgonen därpå bjuds vi på frukost hemma hos släktingar. Alla är där och det känns mysigt att se varandra igen. Vi blir kvar hela förmiddagen, tar en promenad i vårsolen(?) och beger oss sedan hemåt igen. Nöjd och betydligt mer avslappnad än på vägen dit. Och med en ärlig längtan efter att ses igen.

Cousin Cinks

Kusinträff

Fem är vi till antalet. Allt mellan 25 och 38 år. Gissningsvis. Egentligen har jag faktiskt ingen riktigt bra koll på när alla är födda. Framförallt inte den yngsta.

Senaste gångerna vi har träffats har det varit på begravningar och nån födelsedag. Det blir kanske lätt så när man bor på olika håll och inte har så bra kontakt.

Men nu har en av kusiernas mamma tagit tag i situationen och bjudit in till trettondagsaftonsmiddag. 30 mil bort. Jag gillar verkligen idén och blev väldigt glad åt inbjudan även om de visst har missat att vi gifte oss förr-förra året och numera har samma namn...trots att de var på bröllopet...lite irriterande faktiskt.

Hur som helst. Idag bär det av nedåt landet för att äta en god middag och prata inpå småtimmarna med kusinerna. Det är min förhoppning.

Fan, jag är så jädra less på kalas bara. Nästa år kommer jag att avsäga mig allt firande eller åtminstone flytta det långt in i första kvartalet.

Ändå känner jag att det ska bli kul att få sitta ner med kusinerna och prata. Alla kan tyvärr inte komma av helt valida skäl, men iallfall med dem som är där. För första gången sen vi blev vuxna. Lära känna varandra igen.

Om en halvtimme drar vi. Jag lämnar rapport imorgon.

God helg önskar Cinks

Tiga är silver...

Jag fikar med en väninna. Hon frågar om hur det går i barnverkstaden. Jag berättar att vi står och stampar helt utan minsta tecken på framgång. I all välmening tittar hon på mig och säger på ett sätt som låter som om det ska få mig glad och tacksam: "Men du behöver ju inte använda preventivmedel iallfall..."

Ridå.

Nyår 06-07

Tro inte att jag har glömt att blogga om nyårsafton.

Men mitt inlägg som precis var klart, formulerat, dekorerat med bilder sent på nyårsdagen, försvann spårlöst när bloggen plötsligt ballade ur. Utan föraning, bara sådär. Och utan att jag hunnit spara. Såklart! Ballade ur gjorde då även jag.

Så nu tar det ett tag innan krafterna är uppbådade igen för att ge mig in i nyårsskildringen.

Men den kommer, den kommer...

Utmaning: Summering 2006

Vad gjorde du 2006 som du aldrig gjort förut?
Jag badade minsann isvak! Doppade hela mig tre gånger.

Vilka länder besökte du?
Det blev en sväng till Norge i november.

Vilket datum från 2006 kommer du minnas, och varför?
Fjärde juni - ettårig bröllopsdag som firades på Möja. En speciell helg med många minnen, på många sätt. Och så känns det lite extrabra att nyårsafton blev sådär speciellt bra, bådar liksom gott för året som kommer.

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2006?
Justin Timberlakes "Sexy back". Biljetter inköpta, nu väntar vi bara på att det ska bli juni...

Vad gjorde du på din födelsedag?
Jag beställde frukost och paketöppning i vardagsrummet. Mannen hade dekorerat med svenska flaggor i taket och lagat mumsig smoothie. Sen var jag och F till Granngården och köpte en grimma som vi åkte upp till stallet med. Vid två kom mamma & bonuspappa över på lunch och fika. Sen var det middag på kvällen för elva vuxna och fem barn. Livat värre! Vi bjöd på kycklingwok och flamberade äpplen med glass. Och en massa vin till värdinnan. Vid tolv åkte de sista gästerna och då stupade jag och mannen isäng.

Vad gjorde ditt år mycket mer njutbart?
Akupunktur och träning. Det har varit jättebra för min kropp och mitt sinne.

Vad har hållig dig från att bli galen?
Ja, det är nog också tack vare akupunkturen och min envis- och envetenhet. Och kanske främst PS-terapeuten som jag gick hos ett halvår. Tack vare våra samtal slapp jag den vita skjortan.

Vem var den bästa nya personen du träffade?
Hm, ja, det var nog Madde på jobbet som gjorde att arbetsglöden kom tillbaka.

Uppnådde du det du tänkt dig under 2006?
Näe, inget av det jag tänkt uppnå inträffade dessvärre... Stressade inte mindre (nyårslöftet förra året), blev sjuk i ögonen, hoppade av studierna, fick ingen ny bejby och hittade inte drömjobbet. Men kanske att jag blivit lite mer medveten om VAD jag behöver. Sen gäller det bara att försöka göra verklighet av det.

Förhoppningar om 2007?
Jag fortsätter att önska det som jag inte lyckades införliva 2006...

Vilka fler vill du ska svara på dessa frågor?
Saring, Anna och Christina