När F kom hem i förra veckan och sade bestämt: "Skolavslutningen är samma tid som min ridavslutning och jag vill hellre gå på den" så tyckte jag med vetskapen om hur bra rörelse är för hennes diabetes och glädjen som jag vet att hon har till att det var en gångbar prioritering.
Det tyckte inte hennes pappa!
Och det fick jag veta med besked idag!
Han tyckte det var en mycket konstig prioritering.
Jag kunde bara konstatera att vi tycker annorlunda.
Tror ändå vi har kommit fram till en hyfsad lösning, det blir lite av varje, först lite skolavslutning och sen ridavslutning. Alla verkar hyfsat nöjda trots allt. Tårtan som hon ändå inte ska äta efteråt kan vi ju vara utan.
Magkänslan säger mig att det kommer att blåsa upp till storm över det lugna vatten som hennes far och jag guppat i senaste åren. Hoppas jag har fel!
3 kommentarer:
Bra att alla blev någorlunda nöjda i slutändan ändå.
Varför tror du att det kommer att börja storma framöver? Vi kan ta det muntligt sen. Kramis
moster sa...
ibland har män - och kvinnor - den utgångspositionen att män har "tolkningsföreträde" om man tycker olika och att det är kvinnan som ska försvara och motivera sin ståndpunkt. Tänk om det skulle vara tvärtom. Jag tror att du behöver meditera MYCKET över det. Alltså ingen kompromiss, utan mannen det gäller kan bara få mig att ändra mig om jag får en verkligt bra motivering. Alltså inte bara lika bra skäl som jag har för min inställning utan BÄTTRE.
Jag tror att det är så många män anser, och för att få en verklig kompromiss, båda parter ruckar lika mycket, tror jag att man måste kunna känna så själv också.
Begripligt - kanske inte, men jag vet i alla fall vad jag menar :-)
Hoppas att avslutningarna blev bra i vilket fall och att ni slipper någon jobbis storm!
Skicka en kommentar