Saker som rör till det

"Hej Mamma"
Klockan är nio på kvällen. Den rara lilla rösten lyser upp min tillvaro och värmer en dimmig onsdagskväll. Två kvällar på raken har hon ringt från sin pappa för att säga gonatt. "Jag vill bara höra din röst" säger hon och fortsätter "för jag längtar så himla mycket efter dig och M".

Och så pratar vi en stund om längtet, hur det känns i kroppen, när det känns som mest längtigt och om vi kan göra något åt det. Att vi båda längtar jättemycket och att det faktiskt kan vara skönt att längta. För tänk om man inte längtade!

"Mamma, jag vill gå tillbaka till enveckorsperioder" säger F "för såhär, jag hinner liksom inte byta i buren till min ökenråtta annars". Jag hör att hon egentligen säger att hon vill hem till oss. Vi kommer överens om att jag hjälper henne att byta i buren varannan gång.

"Jag vill gå tillbaka till enveckorsperioder" säger F till M "för såhär, jag har liksom färre saker hos er och det är så mycket saker här i mitt rum hos pappa och det är så rörigt i mitt rum". Han hör att hon egentligen säger att hon vill hem till oss. F och M konstaterar att hon är spänd på att få byta rum hemma hos oss, till det lite större f.d gästrummet där jag har målat en gigantisk sagohäst på väggen.

Sanningen å säga så GILLAR jag verkligen vår nya rutin med tvåveckorsperioder. Först var jag väldigt skeptisk (läs: snudd på panikslagen). Nu känner jag mig betydligt lugnare i kropp och själ, både när jag har henne och när hon är hos pappa. Livet går i ett lugnare tempo som jag tror är bra för oss alla. Jag vill inte byta tillbaka. Men likväl vill jag ha henne hos mig mer.

"Vill du äta middag med oss på fredag och sova kvar" frågar jag henne och hon utbriser i ett glatt "Jaaaaaa!" och springer och frågar pappa om det går bra och det gör det.

"Nu har vi pratat i tretton minuter, mamma, så nu måste vi lägga på för annars blir det så dyrt" säger hon med lite sömnig röst. Jag håller med, vi talar om för varandra att vi älskar varandra och så lägger vi på.

Liten är hemma igen på fredag. Då är Cinks hel igen!