Måndagen den 19 augusti 2002.
Jag är bjuden på middag hos den här killen jag var i skärgården med igår. Han som glatt mötte mig i stan med både en väska på ryggen och en på magen. Killen M.
Jag brummar dit med min vita Toyota Cro-olla. Kör fel, får ringa om vägbeskrivning och kör sen uppför backen till hans hus. Nervös.
Vi säger hej, pussas kanske försiktigt. "Jag har ordnat med kräftskiva" säger han. "Svenska kräftor". Jag blir imponerad och ler kanske lite blygt. Vi sätter oss till bords. Han har dukat fint. Finare än någon annan kille någonsin dukat. Och han är rarare än någon kille jag någonsin träffat. Han häller upp en nubbe.
"Jag har ju bil..." säger jag försiktigt, drar på det och ler under lugg. "Jaha, då kanske du inte vill ha nån nubbe" säger han förståndigt "...eller också kan du ju lämna bilen här...".
Jag äter kräftor. Jag dricker nubbe och sjunger säkert nån sång. Jag lämnar bilen och jag sover kvar. Hos världens mysigaste kille. Det var fem år sen. Och jag sover fortfarande hos världens mysigaste kille, fem år senare.
Gonatt, ler en trött och lycklig Cinks...
5 kommentarer:
Jag träffade min man ett år, en månad och en dag senare är du din :-)
20sep 2003.
Vi åt också kräftor.
.... och jag sov kvar.
Kram
Ja, han är ju rätt smart också. Inte bara rar, gossig och gullig.
Men måhända var du lättövertalad?
Du dricker väl inte snaps eller...
Ja darling, vilket par ni är! Jag tycker att ni ska satsa på minst 50 år till :)
//M
Så fint, känner igen pirret och ouiiiet som fortfarande dyker upp i maggropen ibland.. Men för mig är det femton år och 14 dagar sedan jag träffade min prins. Hoppas ni fick en fantastisk dag!
Kram
Grattis till att ni fann varandra och att ni har många lyckliga år framför er! Så mysigt att läsa sånt här, man kan inte låta bli att le och känna sig lite extrakär i sin egen. :D
Skicka en kommentar