Dilemma.
Mannens mormor ska begravas om ett par veckor. Jag varskor jobbet om att jag kommer att vara borta några timmar mitt på dagen. Tycker att jag bjuder till och är generös när jag dessutom meddelar att jag räknar med att jobba både FÖRE och EFTER begravningen.
Allt jag får ett ifrågasättande svar, tre meningar alla åtföljda av frågetecken:
- Har jag verkligen semester att ta ut?
- Semester kan du ju inte ta halvdagar?
- Mannens mormor räknas inte till din närmaste släkt?
Jag dånar. Att bli ifrågasatt när man ska gå på begravning känns way over... Det minsta jag kräver är lite medkänsla och respekt, inte ifrågasättande. Det känns oerhört trångsynt och snävt, även om nu mormor inte stod Mannen särskilt nära. Tänker jag fel eller?
4 kommentarer:
Först och främst, det var tråkigt att höra att T har somnat in. Kramar till maken M!
och sen blir jag AAAAAAAARG! vad ÄR det för känslokalla bastarder du arbetar med/för?!?! Det var bland det dummaste jag har hört!!
Om jag var du skulle jag göra/säga - Fine jag tar heldag semester istället och jobbar inte alls detta datum!
(fast ja då ryker en semesterdag du antagligen inte har??)
KRAMEN//M
Så tänkte jag också. VILL jag gå så går jag. Nu hade ju inte M så nära kontakt med mormor men jag hade uppskattat att ha honom vid min sida om jag varit i hans ställe! Tack för puffen :-)
Idioter tycker jag, en mormor kan väl vara mycket närstående och kär, t o m för en ingift. Det är väl inte jobbets sak att avgöra.
Det finns ju tjänstereglement som brukar reglera sånt där vad som är okej att ta ledigt för (vilken relation man ska ha) men jag tycker också att det är trist när de inte ändå visar förståelse. Jag råkade ut för samma sak när jag var doktorand och ville byta mitt undervisningspass för att gå på makens mormorsmors begravning. Lycka till och hoppas de kan visa lite medkänsla i alla fall! Kram!
Skicka en kommentar