Våren kommer att rusa iväg. Nästa alla helger fram till sommaren är redan inplanerade. Vi har ett ivf-försök kvar på Huddinge och det känns som om det börjar bli dags att planera in det om det överhuvudtaget ska bli innan det är för sent. Jisses, det där lät nåt, det! Och det är sant.
Men först måste Mannen ta ett kompletterande blodprov. Han har så svårt att hinna med det. Det är dock en förutsättning. Inget provresultat, ingen ivf.
Kanske är det så att vi går och drar på det. Kanske är det så bra att vi fick blodad tand av New York-resan och inser hur himla bra vi har det egentligen utan spädisar. Kanske tycker vi att det är skönt med ett andrum, ett slippa-räkna-dagarna brejk. Vi bara är och vi är tillsammans när vi vill, för att vi vill och för att vi gillar det. Kanske är vi rädda för vad som kommer efter detta final-final-försök...
Just nu har vi det iallfall mer harmoniskt än på länge. Ingen ruvarångest, inget planeringssex. Vi bara är. Och jädrar va bra det är när det är så!
1 kommentar:
*ler stort*
Vila i det. Och ta nästa steg när det känns som att det är okej. Stor kram!
Skicka en kommentar