Min man mjukglassen

Sjuklingmannen har bäddat ner sig i gästrummet på mitt önskemål. Själv står jag och manglar, strycker och njuter av hans lugna andetag - det är bra mycket mysigare att tvättpyssla när man inte är själv!



Jag hade två drömmar i natt som hälper mig att välja var jag vill vara i livet.

"I den första drömmen sitter jag bredvid min nyblivne man (!), en herre närmare 60 år med vitt, långt skägg och till kroppsbyggnaden rätt klen. Jag sitter där som förstelnad och med flyktkänsla i kroppen och undrar hur det här har gått till. Tårarna är så nära att jag får ursäkta mig och lämna bordet. En bit bort sitter Mannen. Jag smyger bort till honom och viskar så nära att bara han kan höra hur gärna jag vill vara med honom istället och känslan i mig är att det bara finns Han i hela världen som betyder något."

"I den andra drömmen är klockan tjugo över sju på morgonen och vi ska vi packa ihop och gå ombord på en båt som ska avsegla tjugo i åtta. Varken F eller Mannen syns till och nu är det bråttom att få ihop alla saker. Jag är påtagligt irriterad på Mannen som inte syns till. Jag sliter med packningen men hinner inte få allt klart innan båten avseglar. Vad jag inte vet är att F redan hunnit ombord. Jag får senare reda på att hon omhändertagit av vänner på båten. Mannen i sin tur har glömt tiden och suttit och drömt sig bort vid nån vacker utsikt."

Kontentan, tror jag, är att min Man är en härlig människa, speciell på ett bra sätt och lätt att leva bredvid tack vare att han inte är "perfekt" (vad det nu är...). Varje morgon när jag vaknar vill jag göra ett aktivt val att vilja vara med honom. Det har nått några månader när valet inte varit självklart på grund av min egen bristande självkänsla. Men i takt med att den återhämtar sig känns återigen valet rätt; jag vill vakna och somna bredvid honom, ha honm som vän i glädje och sorg. Ja, han är min bäste vän!

Jag brukar säga att han är som en mjukglass! Du vet känslan när man tar den där första slicken av en vaniljmjukglass i solsken; len och uppiggande i gommen, man blir glad och leende, den kyler och öppnar sinnena. Så är han.