Fullspäckat!

Vaknade strax före sju. Gick upp, fixade och åt frukost med Mannen. Packade skötväskan med blöjor och ombyten för en hel dag.

Strax efter tio gick jag ut i solen, mot träningslokalen. 45 minuter senare med svett som rann efter ryggen kom jag fram efter ömsom snabb gång, ömsom jogging. Gick direkt upp till salen för att prova på SATS Baby för första gången.

Passet var 50 minuter och jag som i min enfald trodde att vi skulle plocka äpplen och doppa tårna blev helt svettig av step och styrka. N tyckte det var mycket underligt med musiken och de andra barnen som hojtade lite då och då.

Därefter gick jag ner till affären för att köpa med mig nåt som skulle likna en rosa prinsesstårta till standardbesök på jobbet. Det blev kanelbullar och hopp om att jobbet skulle ha lite fantasi. Jag tog buss och t-bana in till stan och vidare 30 minuters promenad till kontoret.

Det blev ett glatt återseende och en snäll, sovande N i vagnen första timmen. Vi fikade och N fick present. Tack och lov hade jobbet rätt fantasi (fattas bara annat när man jobbar på reklambyrå!) och gillade den låtsasrosa tårtan. Sen väckte jag N så de fick kika på henne. Hon smajlade till killarna, snackade lite och tittade storögt på alla.

Jag blev kvar till halv fem, längre än jag tänkt. Det blev en 30-minuters promenad tillbaka till tåget och ett ivrigt skakande och sjungande SJ, SJ, gamle vän ungefär hundra gånger under 25 minuter långa resan hem.

Väl hemma damp vi ner i soffan och där blev vi sittande till halv åtta då jag gick och nattade N. Somnade själv såklart, ingen sömn är skönare än det första natta-slumret. Sen kom Mannen hem vid nio med en överraskning. Mjölkfri sorbet, tjoho!

Nu är hon halv elva, en snabb dusch och sen läggdags. Förhoppnings- och troligtvis träningsverk imorgon.

Reminder till mig själv, om jag ska orka framöver: En (1, uno, un, ein,) evenemang per dag hädanefter. Inte mer. Idag var ett undantag.