fredag, oktober 09, 2009

Vägar som korsas

1985. Jag tränar en elitgrupp i artistisk gymnastik. Det är en härlig grupp om sju tjejer i tioårsåldern. En av tjejerna är glad, envis, stark, seg och stel som en oxe.

Tänk om jag hade vetat i vilket sammanhang våra vägar skulle korsar igen. Tjugofyra år senare. På en helt annan plats, i en helt annan stad. Att jag på träningsstället en höstig dag i oktober skulle lämna in min minsting på samma barnpassning som henne.

1990. Jag är på språkresa i södra Frankrike. Vi är en kvartett svenska tjejer som umgås och hittar på upptåg. Tre blonda och en brunett. Jag gillar Sandra mest, en av de blonda. Vi konnektade För första gången i mitt liv gråter jag när vi skiljs åt och ska åka hem. Vi träffas även sedan vi kommit hem trots att hon bor i de mest södra delarna av Sverige. Sen tappar vi kontakten, varför kommer jag inte längre ihåg.

Tänk om jag hade vetat i vilket sammanhang våra vägar skulle korsas igen. Nitton år senare. I ett helt annat land, i en helt annan stad. Att jag på träningsstället en höstig kväll i oktober skulle stöta på henne i receptionen.

"Får man önska vem jag stöter på härnäst?" undra Cinks nyfiket.
"Då vet jag redan vem jag skulle vilja att det är..."

Inga kommentarer: