Jag hade velat svänga in hos frisören till min bokade tid lite sådär fashonabelt, sitta ner med en latte och en skvallerblaska och bara få bli omhändertagen av lena frisörhänder...
Men nu var det ju inte så att jag hade bokat nån tid i förväg. Istället kommer jag inrusande till frisörstället som klippte mig sist. Tjugo i sex är klockan och jag flåsar fram ett "Har ni nån tid?Jag vill toppa mig". Och så var det bestämt, jag som haft sånbeslutsamhetsvånda. Tydligen inte när allt kom omkring.
Tjejen bakom disken är samma som då för ett halvår sen. Hon som då sade att jag nästan inte hade några gråa hår alls. Hon. Jag minns henne såklart eftersom hon gjorde min dag med sin tillsynes enkla och verklighetsförskönande kommentar. Hon tittar lite fundersamt på klockan och sen på mig och säger "Jo, men jag har tid, nästa kund kommer klockan sex".
Jag sätter mig i frisörstolen och tittar på mitt stripfrizziga hår. "Ja, det var ju ett tag sen" säger jag urskuldande. "Och jag har klippt luggen själv, det ääär ju så himla kul att klippa". Frisörskan svarar lättsamt och utan skuldbeläggande att bara man själv blir nöjd med när man klipper sig själv så är det väl bra så. Vicken tjej!
Sen säger det klipp-klipp-klipp och vipps är gamla toppar i soptunnan och håret fräsht och lättkammat igen. Kvart över sex knallar jag därifrån, glad att äntligen kommit till skott och nöjd med frisyrvalet. Kanske kort till nästa gång...
Sometimes curly, sometimes straight Cinks
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar