• ...träffat min söta dotter ens en yttipyttigång. Det känns helt galet länge sen vi sågs och jag saknar henne obeskrivligt. Nu kommer hon på söndag och det ska bli så underbart att snusa långa vackra händer och njuta av glada, pigga ögon. F har liksom blivit så mycket piggare nu när hon fått insulin. Pratar mer, är mer energisk i röst, minik och rörelse. Hon tar lättare kontakt och pratar mer om vad hon känner. Tänk vad den lilla kroppen har fått stå ut med under en lång tid. Som hon har kämpat, den lilla raringen. Näst-nästa vecka åker hon och jag på läger två dagar tillsammans med andra barn som har diabetes. Kalas!
• ...tränat på SATS. Det har helt enkelt inte funnits tid. Men jag har ju sprungit för all del. Jag tycker det känns som om jag bara åkt från jobbet och hem till sängen varje dag - är det så det ska vara, va?
• ...gått och lagt mig i tid en enda kväll. Det har varit kalas som sagt och andra saker som gjort att det blivit sena kvällar. Inte för sena men ändå senare än tänkt. Därför ska jag nog gå och lägga mig nu!
Gonatt and sweet dreams, sa Cinks
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar