Hej, hej sportlov!
I tisdags åkte jag både iskana och pulka med F. Det var superkul men jag kände ibland hur det drog till i ärret. De obefintliga magmusklerna kunde inte heller hålla emot som de tidigare kunnat.
Det börjar bli dags att komma igång med träning, för min skull, för min orks skull. Jag känner mig stark nog att börja kika på träningspass på SATS och i mitten av mars tinas mitt kort upp och då är det bara att gå!
På onsdagar har de SatsBaby och det ska jag nog börja med. Sen ökar jag upp med tisdagar då Mannen är hemma med SatsCore och gör de övningar jag kan.
Redan nästa vecka har jag tänkt sparka igång mig med en powerwalk i spåret, yoga, spikmatta och sen en skön dusch - allt under det att min snälla moster kommer och vallar vagnen med Liten i.
3 kommentarer:
Jag måste bara helt spontant säga; Tänk att det kan vara så olika det här med träningslust, eller träningsmotivation eller vad man ska kalla det.
Jag vet att jag borde men jag har iiiiiiiingen som helst lust!
När det dessutom är typ helt omöjligt att få in i schemat utan att välja bort att träffa barnen eller jobba mindre o få mindre pengar i plånboken så ökar ju ovilja och olusten.
Men, heja dig ändå :)
Ja gud som jag längtar... Är så less på att ha ont, vagga, vanka och bara vara jabba de hutt. :( Tänk vilken lycka att bara kunna gå en promenad! Ser verkligen fram emot det. :)
Hej Minks
Kommer du på hur man kommer från borde till att ha lust, medela mig! Jag kan inte skylla på barn eller på tid eller på någonting överhuvud taget. Plågar jobbkompisar och andra för att komma över tröskeln.
Tro mig Minks, det blir bara värre med åren. Det är inte fett som ligger kring höfterna, det är Latmasken.
Skicka en kommentar