En gång i tiden spelade jag fotboll. Fick alltid vara back och behövde inte vara med och träna "för jag hade ju så bra kondis". Blond *som jag är innerst inne* fattade jag väl inte att det var för att det var ont om tjejisar i laget...
Hur som helst, jag satte stort värde i att försöka överlista mina motspelare. Springa om, springa fram, springa mest på plan, springa runt och vara överallt. Även den minst invigde i fotbollens värld vet att det inte är helt rätt taktik och det fungerade väl inte så bra jämt men ingen sa väl egentligen nåt om'et så länge det hände nåt på plan.
Nåt jag däremot verkligen fick ibankat i mig var allvarligt fotbollsvett i punktfort:
1. Man buar inte på motståndarlaget
2. Man buar inte på motståndarlaget
3. Man gör inte nån i motståndarlaget illa med flit
4. Man buar inte på motståndarlaget
Därför blir jag så häpen, förbannad och frågande när man ser det som nyss hände i matchen Italien-Frankrike.
Att skalla nån i bröstet för en kommentar troligtvis under bältet. Fy! Mental och fysisk trötthet kan verkligen förändra en människas personlighet men INGET rättfärdigar tyvärr något så osportsligt som Sidann *du vet vem jag menar men inte jag hur man stavar* gjorde. Och publiken sen då. Buar och visslar så fort Italien har bollen EFTER att Monsieur C helt rättvisande åkt ut.
Nä fy, fram för mer fotbollsvett i våra skallar!
La Cínks
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar