Samma dag som min skatt F blev inlagd på sjukhus berättade jag om att hennes lilla mus - som egendomligt nog hette Socker - också blev dålig. Hon orkade inte gnaga på kartonerna som vi lade in i terrariet. Hon sprang inte längre iväg så fort hon såg en hand närma sig. Istället satt hon flåsande och blundade och ville nog bara bli lämnad ifred.
Jag berättade för F att hon var dålig och att hon nog väntade på att få säga hejdå till F.
En vecka efter att F först hamnat på sjukhus fick hon permis för att avslutningsrida. Vi åt en gemensam middag hemma innan vi for tillbaka. Under middagen tog vi upp Socker och lät henne ligga i en liten korg med oss på köksbordet. Hon darrade, flämtade och andades snabbt. Både jag och F var överraskande berörda av det lilla beigefärgade djuret som andades sina sista andetag.
Tidigt morgonen därpå fick jag följande sms av Mannen:
"God morgon min kärlek!
Solen skiner å fåglarna sjunger lovsång
för vår lilla Socker som nu har somnat in.
Hon ligger i en gyllende låda m spån,
mat å blommor. "
När F vaknade kröp jag upp i hennes 90 cm breda sjukhusbädd och höll om henne. Vi grät en stund tillsammans för lilla musen som hållt oss vaken nätterna igenom i snart tre år. Den lilla musen med en knöl på svansen och som aldrig ville springa i hjulet och som alltid var den mest arbetsamma av henne och systern Sotis som gick bort förra året.
Nu ligger hon begravd i sin gyllene låda i vår rosenrabatt, nära Sotis. Hoppas de har det bra i mushimlen och är glada över att vara tillsammans igen.
Kärlek har inget med storleken att göra!
2 kommentarer:
Nemmen - lilla Socker!!!
När det gäller lördag - ajjm inn!
En Socker går och ett socker kommer, livet är lite lustigt/olustigt ibland! Hade ju hellre fått vara tvärtom!
Lördag YES!
Ska vi höra med dem vi sa vi skulle höra med? ;)
//M
Skicka en kommentar