Massor av trevliga träffar!

Igår hade familjen Cinks en heldag i Onebuying.

Först åkte vi till H och gratulerade hela lilla tjejfamiljen på födelsedagen i efterskott. Vi åt en jättegod brunch på nybyggda terassen och tjejerna hittade direkt varandra och började leka medan jag och H tog en repa med cabben ner på stan.

Sen fortsatte vi hem till morfar Cinks och bjöd honom på favoriträtten potatismos och bacon... Morfar hade dagen till ära brummat upp med bilen till Kvantum och handlat oss varsitt wienerbröd (som vi inte orkade äta upp) som vi sedan fikade på. F plöjde igenom alla gamla barnböcker som jag läst hos mormor och morfar som liten. Nostalgi på hög nivå. Innan vi åkte fixade jag lite med morfars dator eftersom den hade krånglat lite och han blev nöjd.

Därefter blev det kvällsmys med familjen Minks. Först massor av mys med miniGusten som sprang och gav alla benkramar! Till och med F drog på mungiporna av den blåögda virvelvinden som gång på gång kramade hennes ben på ett otroligt charmigt sätt. Och han lärde sig att säga Ta och Ke.
Sen var det natti för Gusten och då korkade vi upp en mycket go flaska vitt och bjöds på lax och spenatpaj och en alternativ "kött"färspaj med gott tilltugg. Tjejerna var ute och skuttade till det blev mörkt och sen fick de korka upp en videofilm och smaska lördagsgodda till.

Trots tjat och bedjande ögon kryddade med snääääällla bestämde vi oss för att åka hem på kvällen istället för att sova kvar så halv tolv vinkades och pussades vi hejdå och for hemåt. Mannen var jätte-jättetrött och inte kunde jag avlösa honom vid ratten. Så vi pratade hundar hela vägen hem och vipps slutade han att gnugga sig i ögonen och var istället hyfsat på alerten resten av resan.

Vov, vilken lyckad heldag! sa Cinks

Av vilja!

I fredagskväll fick jag värsta psykbrytet och snyftade i sängen med mannens arm runt min midja. Du vet, jag hade den där känslan av att "jag gör allt" i kroppen och av den anledningen grät jag. Av utmattning. Av att sitta i en jävla roddbåt på en grådimmig och sunkig sjö och ro utan att ha nått mål och utan att kunna stanna upp och vila armarna.

Känslan var att jag bara rodde och rodde och ju längre tid som gick ju snabbare måste jag ro. Precis så kändes det. Jag vet ju att det inte är så, bevisligen. Jag gör inte allt, men känslan var ändå den.

Mannen gick helt naturligt till självförsvar och sade "men jag hiiiinner inte hem tidigare på kvällen för att hinna före dig innan du gör allt och blir sådär inåtvänd" och jag fick snyfta tillbaka "hörrö, nu handlar det om MIG, inte DIG!"

Då förstod han. Att bara hålla om mig. Att bara ställa frågor, inte ge några svar. Att bara vara där och lyssna på vad jag kände och bry sig om.

Jag somnade med torkade tårar och ett leende på läpparna den kvällen. Lördagen kändes mycket, mycket bättre. Tänk vad ett samtal utan att försöka nå nåt mål kan vara förlösande. Och man blir liksom lättare i hela kroppen.

Så idag sprang jag återigen halvmilen på 28.30. Inga blyinfattade skoinlägg. Kunde nog till och med ha ökat lite vissa sträckor men jag ville ju inte springa ifrån grabbarna, höhö.

Nu skare bli rumpstretch, sa Cinks

Lyckligt sammanträffande!

Tänk att den person som jag är så himla kär i natt som dag och min man är samma person. Innan jag träffade honom var det inte alltid så att jag var mest kär i den jag var ihop med. Det kunde vara riktigt besvärligt.

Det är klar mycket enklare och roligare att få ge allt till en person och få så mycket tillbaka - av samma! Det är ingen självklarhet och jag tycker det är fantastiskt!

Cinks med den grönaste gräsmattan :-)

Jag är mamma!

Jag tar fram en minnesbild av min mamma, sittandes på läktaren med tårar i ögonen under mina otaliga gymnastikuppvisningar på sjuttio och åttitalet. Efter uppvisningen kom hon alltid fram och kramade om mig, fortfarande med tårar i ögonen. Jag tyckte nog att det var liiite fånigt men hon gick samtidigt aldrig till överdrift och idag gillar jag min mamma lite extra för att hon vågade visa det innerliga, det som ger autenticitet till uttrycket - och fortfarande vågar!

Man vet att man är mamma när man får tårar i ögonen av att bara tänka eller titta på sitt barn. Det tog några år innan jag förstod det. Det tog ända tills jag själv blev mamma för att förstå.

Och nu gör verkligen jag det!

Imorse fick jag björnkramen och massor av pussar av F innan jag gick mot tåget. Hon hade lite sovmorgon och skulle bara fixa det sista innan hon gav sig iväg, så jag blev ivägvinkad först.

"Jag saknar dig redan till lunch" sade jag, för det gör jag verkligen innerligt, samtidigt som jag kände hur ögonen fuktades. "Oh, jag blir alldeles tårögd när jag tänker på det" sade jag och såg mig själv le mitt största leendet i hallspegeln sekunderna innan jag gick ut genom ytterdörren.

Jag får ett pirr i kroppen när jag tänker på henne och hur härligt det är att just JAG får vara henne mamma! För det är jag ju. Jag är mamma!

Vårlöp!

Yjahhh!

28.30 stannade jag pulsklockan på efter femman i spåret igår. Lite ont i vänster höft men annars gick det riktigt bra, inte lika tunga ben som löpturen innan. Nästa gång, på lördag morgon eller så, ska jag nog försöka mig på sjuan.

Cinks går ut hårt - och ökar!

Minns du den här....?

Titta här står en manick som ser rätt konstig ut
Det är en jättestor mojäng med en förnicklad strut
Här är kugghjul och propelrar så vitt jag kan se
Kanske du kan vara så hygglig och förklara vad det e?

Vers: Jo, alltså strömmen kommer in igenom hålet där
Och går sen vidare i verket fram till motorn här
Som får driva den här cykelpumpens pistong
Som sen nu blåser på propellern så propellern går igång

Chorus: Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit
Å den startar på ett kick, det är en makalös manick

Jaha jag tror jag fattar, men vad gör den här
maskinen för någonting?

Vers: Jo propellern driver runt ett litet aggregat
Som pumpar vatten genom tratten till ett termostat
Som i sin tur leder vattnet till ett skovelhjul
Som sitter fast i en mast i vårat cykelskjul

Chorus : Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit
Å den startar på ett kick, det är en makalös manick

Jaha, tack, tack, men vad är det för en maskin,
vad har man den till?

Vers: Jo, i ändan utav masten är det en pedal
Som trampar runt en gammal cykel utan märkesnational
Och då så får man ström från cykelgeneratorn där
Det blir en tio, tolv ampere, sådär, ungefär

Chorus : Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit
Å den startar på ett kick, det är en makalös manick

Jaha, tack, tack snälla professorn, men jag vill veta vad
det är för en apparat...
Professorn, professorn, jo vi vill veta vad det är...

Vers: Jo alltså, strömmen som man får från generatorn då
Det är just precis så mycket att manicken börjar gå
För se, strömmen går tillbaks igen, till början hela ti'n
Och så går den av sig själv, det är en evighetsmaskin

chorus outro: jojo, det förstår jag, men vad är det för en apparat?
Det är en evighetsmaskin (repeat 26 times)
Det är en evighetsmaskin, men vad är idéen?
Du menar att den bara går och går av sig själv?
Men vad ska man med den till?
Du menar om den inte gör någonting?

Att den gör någonting, det är klar att den gör någonting
På somrarna kan det ju hända att den går varm
Och då kan man koka gröt där uppe i tratten

Så du har den här stora maskinen bara för att koka gröt ibland?
Mitt i sommaren?

Yeah, sa Cinks B Tretow

Vårjoggen

Halvmilen på 29.30 och jag är nöjd trots att benen kändes som fyllda av okokt ris.

Det är ju dessutom fantastiskt för sinnet och en plåga för plocktarmen att springa i ett grönskande skogsspår med massor av blåsippor längs stigen som jag INTE får plocka.

Mannen joggade med mig och kunde väl ha sprungit baklänges om han velat men försökte hålla sig ett steg bakom mig och inte prata för mycket med mig. Eloge till MyBigLove.

Nu efteråt känner jag mig lite sömnig och peaken nedåt har vänt till lite lättja och återigen lite extra styrka att hålla humöret uppe. Skönt.

Keep ån jågging, keep ån jågging, keep on jåååååågging

Tant röd, tant pis!

Det är ingen idé att kämpa emot. Jag börjar sakta och motvilligt att inse det. Vi måste bli vänner, Tant Röd och jag. För resten av varaktigheten. För jag gissar att det är hon som blåser upp stormvindarna inom mig eftersom hon VET hur ovälkommen hon är.

Ibland får man bara acceptera skeenden som de kommer. Som att hon kommer. Månad efter månad även om jag innerligt skulle vilja att hon av EN enda anledning inte dök upp. Tant pis! som man skulle sagt i La France. Too bad...

- - -

Atcho! Vi har kallt inomhus för värmen är avstängd för säsongen. Alla tre fryser i skov och trots Fs böner förblir värmen avstängd. Sjutton var det i lördags morse, eller strax under. Hutter vid frukostbordet. Jag bakade hela förmiddagen och fick upp värmen något. Igårkväll var det ruggit igen.

"Snälla sol vill du lysa...", ber Cinks

Fy fan för pms!

BLÄ! Det är allt jag har att säga just nu. Alla andra ord känns överflödiga och gör mig bara ännu mer irriterad och gråtmild. Det har redan varit för mycket av den varan de senaste dagarna.

Befria mig nu och låt mig få bli som vanligt igen. Jag betalar priset - en ovälkommet besök av Tant Irriterande Röd!

"Jag hatar dig mest av allt i hela världen, Tant Röd" sa Cinks besviket =(

Otur eller osmidighet...

Höjden av manlig* otur är...
...när du gått in på damtoan på krogen för att vänslas lite med exet och flickvännen visar sig stå i toalettkön utanför.

Höjden av manlig* otur är...
...att flickvännen genom reflexen i en tavelram råkar se när du stoppar ner en diktbok innanför kalsongerna och sen låser in dig i badrummet trots att du aldrig tidigare intresserat dig för dikter.

Höjden av manlig* otur är...
...när tjejen du försvann med och "helt oskyldigt badade" med på festen några år tidigare, går fram till din flickvän och erkänner: "asså, förlåt för det där som hände, det var inte meningen, det bara blev så..."

Höjden av manlig* otur är...
...när du efter att ha dansat med samma tjej halva kvällen på discot inte förstår varför din flickvän kommer fram och ber om nyckeln och DESSUTOM blir förbannad när du ger den till henne och fortsätter dansa...


* "Manlig" syftar naturligtvis inte alls på alla män, långt ifrån och utan att nämna någon. Övervägande delen män kan ju inte ha sån här otur ;-) !

Enåenhalvtimmes beninlagring inför framtiden!

Slalom mellan stenar.
Försöka få bollen att rulla vid klubban.
Målet är i en vält terassbänk.

Vi kör träning på hårda skott.
Tidtagning och slå sin egen tid.
Regel nummer 1: mungiporna uppåt!

Taktik.
Teknik.
Öva ruff på mamma.

Tänk va mycket bättre man blir på landbandy om man får träna lite. Två dagar och tjejerna spelar som om de hållt i en klubba förr. Åtminstone.

F har till och med skrivit "fritidschema". Landhockey står med tre dagar av sju. Tillsammans med ridning, dans, cykling och hästskötning. Här jäklar ska det lagras in kalk i skelettet inför framtiden!

Hejjahejja, hojtar tränaren Cinks

Bara skryta lite...

"Det man inte kan vägrar man göra" verkar hittills varit dotterns paroll. Jag vägrar acceptera det och kämpar på för att öka på hennes allmänbildning.

Om man nu vill kalla landbandy för allmänbildning. Jag tycker liksom att det hör till att även en tjej vet hur man håller i en klubba OCH kan dribbla lite lätt. Vi snackar inte proffs här, bara lite allmän färdighet.

I Fs pappafamilj är de övervägande killar men har hon smittats av nån innebandy- eller fotbollsfeber där måntro? Nixelpixel.

Närå, det var hurtfriska mamman som tog henne till badhuset för att lära henne simma och dyka. En gång i veckan. Hon hade visserligen årskort på badhuset hos pappa men vad jag vet användes det aldrig (!).

Det var mamma som sprang och höll i pakethållaren när det var dags för första vingliga cykelturen. Och det var givetvis mamma som kämpade med att puffa och knuffa henne i skidbacken. Allmänbildning liksom.

Och nu är det allså mamma som är landbandytränare. Yeah. För säkerhets skull spelar vi på baksidan så de duktiga killarna på gatan inte ska kunna se deras första pinsamt taffliga försök till dribbling (anm: mitt antagande).

Erfarenheten hos ovannämnda tränare är inte enorm men ändock. Spelade i ett lag när jag var arton, nån termin eller så. Envis var jag och kul som sjutton var det. Och att bara låta bli för att man inte kan, det är INTE min melodi.

Nu är klockan sex. Träningsdags! Tjejerna står med träningskläder på.

Måste gå.

Lite lagom bra på många saker tar en genom livet, sa Cinks

Stress UTAN kaffe

Inget kaffe idag heller. Magen funkar faktiskt bättre så. Igår blev det desto mer. Blobben på magen är tillbaka. Den som alltid kommer vid för mycket kaffe. Men solen sken och mjölken till latten var så där varm och god att jag inte kunde motstå ett kopp med påfyllning.

Drömmer så himla stressade drömmar varenda natt just nu. Eller bara natt till arbetsdag rättare sagt. Flyginspirerade drömmar. Jag åker på resa, jag hinner inte med planet, jag glömmer biljetter eller pass, mitt på i långresan kommer jag på att jag måste hämta F och vänder tillbaka. Plan som startar, plan som landar. Stora, dånande plan som krashar. Lilla jag som förvirrat rusar sick-sack inne på en flygplats, köper konstiga saker i Taxfreen och vimsar fram med bagagevagn. Kaffe brukar jaga upp min hjärtfrekvens till nästan dubbel hastighet, men mitt intag förra veckan var också minimal så det kan ju inte vara orsaken till stressdrömmarna...eller hur länge sitter koffein i? Nån som vet?

Kanske annars måste börja med kaffe igen? Alternativt sluta känna mig så stressad! Fler saker än de som blir gjorda kan inte göras, that's for fact. Men ändå så...

Lugn på dagen, stressad på natten...konstaterar Cinks

Aprilbarn

F kom hem från pappa igår. Skitig och kaxig. Var tog min lilla solstrålande sötis från förra veckan vägen??? Det var mycket "som om" och "nä, det tänker jag inte" och "vaddå, tror du att...". Jag försökte hålla mig lugn för att få det här stridsflygplanet att landa.

Under protest kröp hon ner i badkaret innan läggdags. Håret var bara föööör stripigt, fötterna föööör svarta och för att inte prata om lukten under armarna. Hon måste ha gömt en gammal ostsmörgås i armhålan!!! *gulp* Trosorna erkände hon själv att de måste bytas. "Mamma, och det snabbt!".

Jag kan välja att se det som rent slarv och nonchalans av henne och hennes pappa. Eller också se det som ett försommarbarn som varit ute och barfota skuttat sig svettig på sin käpphäst i trädgården.

Uppochnervända världen..., sa Cinks förbryllat.
Man får väl det man klarar av!

Ordningen återställd

Teorier är som sagt en av mina passioner. Det är inte så att jag kämpar för att det ska vara det men jag märker att det ligger i min natur att försöka se samband, mönster, lägga ihop ett och ett, iakta...

En del av detta intresse är att gissa nedkomstens kön vid en graviditet. Jag gissade fel på min egen och det var kanske i samband med det som min - förenklat kallad - gissningslek började. Hade jag upparbetat samma ovetenskapliga teorier som jag har idag så hade jag garanterat gissat annorlunda. Det är ingen efterkonstruktion! Jag hade ju en av de klockrenaste tjejmagar som världen skådat!

Att M&C skulle få ytterligare en pojke i januari stod utan alla tvivel. Samma för A&A som fick en pojke i början av året.

Så när M&J väntade barn så gissade jag pojk. Garanterat. Formen plus deras karaktärer som människor uteslöt allt annat. Pojke skulle det bli. För ett par veckor sen föddes Maja. Inte alls pojke. Jättemycket flicka. Jag är häpen men ändå medveten om felmariginalen på 50%.

När jag har gissat på A&C så har det hela tiden varit en flicka. De pratade om flicknamn och pojknamn. Pojknamn behövde de inte ens fundera på, sade jag. Och hade rätt! Igår föddes en liten princessa och ordningen är återställd.

Härnäst på gissningslistan står C&P. Där har jag ännu varit väldigt försiktig i mina gissningar men det lutar väl åt flicka. C&C får troligtvis en pojke och U&R en pojke men där är jag fortfarande osäker eftersom det är så tidigt i graviditeten än.

Grattis till er alla som fått smått hittills i år!
Jag avundas er alla jättemycket såklart. Vi lägger dock inte så stort fokus på egen "barnverksta" här några månader framöver eftersom jag går till nytt jobb (med provanställning!) och fortsätter att bara gissa och ha kul ;-)

Det är 50-50, sa Cinks

Få förunnat?

Energilös och coolafärdig var jag när jag kom hem från jobbet igår. Naprapatbehandling på dagen och eftermiddag utan lunch. Slängde i mig middagen och höll på att flyta ut i en våt fläck på köksgolvet för att jag knappt höll i hop.

Bestämde mig för att lägga mig tidigt. Redan åtta.

Mannen kom hem mitt i mina göramigiordningförnattenpysslor. Följde mig till sängen och låg med mig en stund och bara pratade. Och var sådär snygg och skön.

Han påklädd på rygg, jag naken ovanpå. Han smekte min rumpa lugnt och sövande och jag tänkte stilla att det är nog inte alla förunnat att ha en så underbar man under sig, som bara kan ligga där helt lugnt och stilla i evighetersevigheter, smeka min rumpa och prata om hur dagen varit och filosofera om livet.

Lyckligt lottad, sa Cinks

Inget ont som...

Jag har rätt tunt hår. Skört och långsamväxande.

Men alla gråa hår växer jättejättefort i förhållande till de andra vanliga, bruna. Och de är dessutom sega, tåliga och robusta.

Inget ont som inte har nåt gott med sig. Ikväll ska jag färga. Igen.

Dragkamp

I quit.
Jag levererade fakta.
Man ville försöka köpa mig tillbaka.
Förhandla om högre lön.
Men jag har bestämt mig.

I rule.

...tidiga besökare i salladen

OBS! Inget att läsa för er som redan väntar på leverans av Ekolådan...

Men....

Salladshuvudet med raka blad var helt vissnat idag, efter en dag i kylen. Och när jag tog fram salladen på skärbrädan för att ändå försöka göra nåt av den så blev hela skärbrädan grön och svart av små bladlöss.

Guäk, sa Cinks

Varför halva Sverige äter savojkål på en tisdag

Igår står så äntligen EKOLÅDAN utanför ytterdörren och väntar på mig när jag kommer hem från jobbet. Den är tung när jag lyfter in den och det bådar ju riktigt gott.

Jag beställde en mixad kartong för två veckor sen och har sedan dess varit barnsligt spänd på innehållet. Kul att grönsaker och frukt kan kännas så spännande!

Upp på köksbordet med lådan, av med skyddsplasten och ner och grottagrotta. Jag hittar kiwi, morötter, lök och äpplen. Apelsiner, champignoner, ett salladshuvud med släta blad och ett med skrynkliga blad. Några tomater och...inget mer.

Jag blir riktigt besviken på mängden. Hade faktiskt förväntat mig bra mycket mer för 280:-

Med i lådan fanns recept på "Kyckling med svamp och savojkål" och jag utesluter att det skrynkliga och hårda kålhuvudet måste heta savoj. Och eftersom kyckligen som av en händelse redan står i ugnen börjar jag rådda enligt receptet.

Det blir en kolhydratfri middag som resultat av dagens Ekolådeleverans. Jag ler när jag lägger upp på fat och undrar i hur många Ekolådehem som det skärs och rynkas ögonbryn över savojkålen denna tisdag.

Stinas örtkyckling på en bädd av savojkål, vitlöksbrynda champignoner och tomater kan iallfall rekommenderas. Väldigt gott. Men nån Ekolåda blir det nog inte nån mer gång.

Största möjliga tysssssstnad....

På vägen hem från fjällen stannade vi till i Ramsjö och fikade medhavda skinksmörgåsar och Yalla. Det var sol och vindstilla där vi satt uppkrupna på varsin sten vid vattenbrynet...eller ska jag säga isbrynet kanske.

Om vi stannade av vårt smörgåstuggtuggande för några sekunder så kunde vi bara höra små knäpp från den smältande isen. I övrigt var det totalt tyst. Vilken enormt vårig naturupplevelse!

"Som om"...sa F

Hårresande

Jag har fått ENORMT mycket grått hår. Det verkar ha exploderat senaste halvåret. Visst, jag har en förmåga att överdriva ibland men nu gör jag inte det. MASSOR av grått hår syns i utväxten från färgningen senast. Massormassormassor. Till och med mannen medgav att det hade blivit många fler OCH dessutom syns.

Det går inte att ljuga eller negligera längre. Acceptera eller inte. Jag har grymt svårt att acceptera, så enkelt är det. Jättesvårt. Men jag är ju inte den enda. Som tur är finns det ju så många produkter på marknaden för att dölja oönskat silver i kalufsen.

Att färga hos frisör är givetvis säkrast men jag betalar bara inte över tusen nån gång i månaden. That's a nono!

Jag undrar om du provat den här hemmafärgningen med slingor? Jag köpte ett stort paket igår på Åhléns. Grundfärg och slingtoning i ett. Undrar hur det blir... Såg en kompis som gjort det och det blev bra. Jag får testa mig fram helt enkelt. Inte kommer jag väl att se ut som Eva Longorian på paketets framsida men jag nöjer mig med bara hälften så bra!

Köpte också en jättefiffig färgborste som man bara borstar utväxten med. Precis en sån jag letat efter länge. Nåt som går att använda flera gånger och bara lite åt gången. Man borstar bara utväxten på torrt hår utan att hårbotten färgas. Färgen går bort efter två till tre tvättar men går också att använda upp till tio gånger så den ska väl räcka ett tag.

Suck, sicket pyssel och fix... sa brunetten Cinks.

Snö var ordet!

Tillbaka efter en MYCKET snöig och blåsig påskvecka i fjällen.

Vi åkte upp söndagen före påsk i sol och vackert väder. Sen tilltog vinden och nederbörden. Topplifterna öppnades inte en dag på en hel vecka på grund av att det blåste nära 35 sekundmeter där uppe. Hua. Snö, blåst, regn och hagel i en häpnadsväckande blandning. Vid några få tillfällen visade sig solen för att sen åter dränkas i oväder.



Ärad vare skidglasögon, hjälm och luva i höjden!!!

I fredags när det blåste som värst och vi knappt såg backarna framför oss gick vi in i en värmestuga och sippade Lumumba istället. Det var en härlig känsla att sitta inne i värmen och se vinden härja där utanför fönstret.



Snö ger dock fint före och bra backar. Alltid nåt. Så i lördags morse när mannen och jag tog några morgonåk medan dottern fick sovmorgon hade vi två decimeter nysnö att smöra igenom. Oslagbart!



Mersmak =D