Igår kväll var botten nära. Illamåendet fick mig att närapå explodera. Och till det hade jag förstås druckit för lite. Och LillaN var snuttig. Och F pussig och satt helst på mig. Och Mannen jobbade sent.
"Gå ner och lägg dig på spikmattan" sa Mannen när han kom hem strax efter nio och så tog han LillaN.
Jag var skeptisk att prova den första gången när jag inte mådde bra men lommade ändå ner och gjorde som han sade. En och en halv timme senare vaknade jag. Då hade tydligen han varit in och tittat till mig efter tjugo minuter och jag snarkade så högljutt och skönt att han ville inte väcka mig.
Känslan efteråt var att jag var betydligt mer avslappnad och den värsta ilskan borta. Idag har jag förvisso varit både illamående och yr men ändå känt mig gnuttans piggare. Det går åt rätt håll med andra ord men på tok för sakta för att det ska vara nyttigt för energi och amning.
2 kommentarer:
Din stackare. Jag hoppas att du ska slippa illamåendet nu! Krya på dig och hoppas spikmattan gör susen! KRAM!
jättenyfiken på spikmattan och sugen på att köpa en...berätta gärna mer om vad du tycer om den när du prövat den fler gånger
Skicka en kommentar