Jag har inte varit många meter utanför dörren sen juldagen bortsett från tre promenader med vagnen. Men idag tog jag och F bilen till djuraffären för att köpa sand till hennes möss. Mannen stannade hemma med LillaN.
Tänk vad härligt en sån liten sak plötsligt blir. Imorgon skulle jag vilja åka till centrum och köpa gardiner, vi får väl se hur mycket krafterna räcker till.
Undrar vad vågen står på nu, funderar Cinks, fortfarande med en mage som i vecka 20.
3 kommentarer:
Oh, jag minns min första tur ensam utan bebis och make. Vilken konstig frihet jag upplevde. Smet in på Lindex och köpte lite bebiskläder. Kassörskan tyckte att det var ju bra att köpa vitt, neutralt liksom. Hon fick väl inte riktigt den reaktionen hon väntat sig så hon la till att jag kanske redan visste vilket kön det var. Och det gjorde jag ju - han var ju därhemma med sin pappa...
Men det är det värt! ;o)
Haha, ja, lite mage har man ju kvar, tillräckligt för att det ska kunna misstolkas. Tänkte mig just en sväng till Lindex imorrn för att köpa stödtrosor *sexy babe*
Ja hihi man undrar nästan var den där lilla saker är som nyss satt fast vi bröstet :) man kan plötsligt röra sig på ett annat sätt.
Nyttigt, och så längtar man ju fort hem också :)
Skicka en kommentar