Hoho!?! Det här är hjärtat som talar. Cinkshjärtat alltså. Nu jädrar i min låda händer det saker i den här kroppen. I flera dagar har jag fått jobba rytmiskt och effektivt i en härligt symfoni med kropp och själ. Härligt syresatt blod har forsat genom mig och jag har verkligen fått upp kondisen och känslorna, om jag så säger. Verkar vara slut med det....
För vad händer idag. Jo, miljardersmiljarders adrenalinsnubbar har invaderat mig, Cinkshjärtat alltså. Även om kroppen sitter stilla så får jag jobba dubbelt. Jag får cinkshänderna att darra och munnen att frenetiskt tugga på morot efter morot...
Jag har flera gånger försökt få kontakt med hjärnkontoret men det är ingen vidare täckning. I bruset har jag bara kunnat uppfatta små fragment som "Pappa ska komma idag" och "Ta det lugnt, ta det lugnt". Det är alltså därför adrenalinarmén har satt mig i arbete. Pappa ska komma.
Hjärnan försöker alltså prata förnuft med mig. Resonera mig lugn. Men jag dunkar på så det känns som om hela bröstet förvandlats till ett enda stort hjärta. Hela Cinks är ett enda stort bultande hjärta. Hjärnan och jag är inte på samma våglängd. Inte alls. Mygööd, låt den här dagen snart vara slut...
4 kommentarer:
Stora kramen vännen!! om jag bara kunde skulle jag axla lite överfriskade adrenalingubbar åt dig, men eftersom telepatin trots år av forskning inte tagit sig längre så ja pust, får vi nöja oss med att jag inte är längre bort än ett telefonsamtal!!
kraaaaaaaaaaaaaaaam
nä förresten vänta...
kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam
så där satt den.
JÄTTEHÅRD!
//M
hm o det var jag alltså...//M
Tack, det värmer verkligen vettu... Jag, dvs hjärtat i Cinks, skenar snart vettu...jäklar vilken rulle det är på mig nu, skaru veta. Men det är ju övergående iallfall. Snart får jag slå mina vanliga små, söta, rytmiska slag igen. Kraaaaaaaaaam tebax!
...undrar om mitt hjärta är finskt...vettu ;-)
Skicka en kommentar