torsdag, september 07, 2006

Tack till Liten man!

Jag vill skriva några rader till dig ikväll, Gusten. På en gång nu när jag kommer hem. När jag fortfarande har känslan kvar i kroppen. Den återges bäst då.

Det är sent nu. Höstmörkt ute Du har nog just kommit hem från tåget efter en lång dag i huvudstaden. Många händelser och möten. Du borde vara dödstrött. Ändå log mamma så gott åt jollret du gav henne genom telefonen.

Du hade 'boys-night-out' med pappa i eftermiddag. Under tiden fick jag låna din mamma. Några väldigt viktiga och värdefulla timmar som jag sett fram emot så mycket. Latte & Foccachia och en massa prat om dig, din syster, din gudsyster, om världen i stort och smått. En septembereftermiddag att minnas!

Jag gillar din mamma, vet du. Jag känner en annan feeling för henne än du såklart men det är likväl kärlek. Hon är en riktigriktigriktig vän. Varm. Snäll. Omtänksam. Vacker. Humoristisk. Jag kan anförtro henne allt. Och jag hoppas och tror hon känner detsamma. Vi är två olika personligheter med så många likheter. Kompletterar varandra bra. Jag tror det är en av anledningarna till vi trivs så bra tillsammans.

När vi blir gamla ska våra familjer bo närmare varandra. Då ska jag berätta en massa spännande gonattsagor för dig om din mamma och mig. Men dem tar vi när du blir lite äldre ;-)

Kryp isäng och sov gott, Lilleman
/Kramar Tant C

1 kommentar:

Anonym sa...

Sank you darling! *ler med tårdränkta ögon* Love you too!

Så olika med så många likheter, det är vi det =O)

stora kramen och på MYCKET snart återseende!!!//M