Utelista eller no more...Vinterregn
Cancer
Barnlöshet
Slitna toppar
Stressmage
Dammtussar
Ljug
Innelista eller more of...
Önskelistor
Adoption
Katie Melua
Stort fat med frukt
Akupunktur
Kramar
Tända ljus
Fredag kväll och här sitter F och jag i soffan och försöker mysa på så bra det går med Idol och Hey Babberiba. Men usch och blä, kvällen kan liknas vid en tvåbent mjölkpall - ett ben fattas! Det tredje benet är såklart Mannen. Han åkte till vårdcentralen vid åtta efter råd från både sjukvårdsupplysning och vc per telefon. På vc rekommenderades - hör och häpna - INTE klassikern voltaren & vila utan akuten! Reflekterade idag över att mamman i mig propsade på att han skulle ringa vc redan i tisdags ( vilket han också gjorde men de sade att han skulle vänta en vecka till skillnad från det här andra vc som han pratade med idag som verkligen tyckte att han skulle ha åkt redan då). Så nu har vi förflyttat oss till sängen, F och jag, och myser så gott vi bara kan och tycker naturligtvis rysligandes synd om vårt BästisM. Han ska höra av sig minst en gång i timmen har han lovat. Hoppas det inte blir så många gånger. Kvällen är ju ändå hyfsat ung så värsta kön har kanske inte tornat upp sig än. Ja, så här ligger man nu ovisst och väntar... "Hokus pokus, trolla som du vill
Hokus pokus, sim och sala bim
Hokus pokus, säg bara till
Hokus pokus, sim och sala bim
Ja, tänk om jag kunde trolla,
jag skulle bolla
med allt som var bestämt,
ja tänk om jag kunde trixa
jag skulle fixa så han blev frisk igen"
Liten omskrivning av Lasse Berghagens
"Hokus Pokus" dedikerad Mannen
1. Om mannen är frisk åker vi på två kombinerade treårs- och gudsonskalas på lördag *pjuh*. Då hinner jag med en fika inne i stan vid tio-halv elva på lördag. 2. Om mannen känner sig krasslig åker jag och F med mina rara päron. Då går bilen redan vid elva och fika är uteslutet. Jag vet nog först imorrn hur det blir. Håll ut =D
I samma ögonblick som jag lade mig ner i sängen igår kväll kände jag mig så sorgsen, ledsen och trött. Lite förvånad och häpen blev jag för det var inget jag känt under dagen. Men alla tankar kring att ha F i fjortondagarsperioder istället för varannan vecka kändes nu oöverstigligt. Trots det har jag gått med på att försöka under en period fram till jul. För hennes skull. Hon har uttalat att hon tror det blir mindre packa-upp-å-packa-i på det sättet. Tårarna bara kom. Rann längs kinden, nästlade sig in i näsan och dränkte örat i salt vatten. För egen del vet jag inte hur jag ska klara mig. Jag berättade precis hur jag kände för sjukismannen som tittade uppmärksamt på mig. Han smekte mig tröstande över håret och kinden. Jag vet att han förstår och känner med mig. Det är skönt. Så knakade loftsängen i Fs rum till. Det knarrades och bökades där uppe. Sen hörde jag små tassande fötter. Eftersom jag inte hunnit somna reste jag mig till hälften i sängen, öppnade täcket för hennes sömndruckna blick och hon kröp ner mellan oss i sängen. Där låg jag och snusade på henne. Smekte hennes nu ganska långa armar, pussade på hennes rygg som låg mot mig och kände hennes värme. Denna fantastiska varelse som jag inte äger men vill göra allt gott för. Hon är plåstret på mina sår, servetten som torkar tårarna när jag är ledsen, hon är leendet på mina läppar. Hon är min hästsko och jag hennes, som hon kärleksfyllt uttryckte det idag. All ledsamhet försvann och byttes ut mot enormt stark kärlek. Jag somnade snart och sov inte alls bra nån del av natten. Men det gjorde absolut ingenting för jag var nära de båda personer som jag älskar mest i livet. Ett fullkomligt ögonblick i livet!
På lördag är det exakt en månad kvar till Fs tioårsdag. Som vanligt blir det klurigt att fira henne tillsammans med hennes vänner just den dagen. Hennes fest står ju i hårt konkurrens med den något äldre Herr Jesus som också fyller just den dagen. När F var mindre försökte jag förklara för henne varför just hon i hela orättvisa världen inte kunde ha barnkalas på födelsedagen eftesom Jesus fyller samma dag. Hon såg surmulet på mig och svarade med eftertryck: "Jag skulle allt vilja träffa den där Jesus, ja...".I år är det ju ändå lite speciellt eftersom hon fyller just 10. Det är stort. Jag VILL hjälpa henne att fira. Problemet är att hon är hos sin far den dagen och det blir nog svårt att få med henne hem till oss bara för att fira en eftermiddag. Men jag ska inte säga nej åt någon annan, fråga går ju... Cinks i planeringsstadiet
Onsdag. De två första dagarna i den här veckan har passerat. Det har verkligen känts som jag J-O-B-B-A-R-! Å det känns som första gången på mycket länge kan jag säga. Jag har att göra hela tiden. Nya saker trillar konstant in. Idag blir den tredje, riktiga arbetsdagen. Jag gör möda för min lön helt enkelt. Det känns rätt & riktigt helt enkelt. Som det ska kännas. Helt enkelt! Working Class Cinks
Jag har gjort en önskelista inför jul och födelsedagar. Den sitter upptejpad på kylskåpsdörren och är uppdelad i tre spalter, en åt oss var. Mannens är tom. Min har två önskerader hittills. Fs är redan full! Ändå har hon lyckats knöka in ytterligare en liten rad längst ner på listan. Den fanns inte där igår morse. Men igår kväll när jag kom hem från träningen ( pilates, ahhh) kunde jag läsa: "Att M ska bli frisk".
Mannen ligger nämligen hemma i feber och magplågor. Riktigt illa. Han var dålig i förra veckan också. Men så gick det över. Snabbt. För att komma tillbaka i förrgår med förtripplad styrka. Han får inte i sig något utan att få svåra magplågor. Febern kommer och går men är mest hög. Igår hade han inte ens orkat titta på tv, ja, då förstår ni hur illa det är ställt... I morse innan jag gick gjorde jag honungste åt honom. Bråkade på honom för att han inte druckigt tillräckligt. Tog fram alvedon. Ringde hundraartonhundraarton för att få fatt på nummret till vårdcentralen. Tyckte han kunde ringa och höra sig för iallafall. Han berättade då att F varit så ompysslig när jag var och tränade. Hämtat joghurt, smekt och pussat på honom, matat honom med sked medan han svalkade ögonen med en handduk. Ja, hon hade varit så himla kärvänlig, omtänksam och rar mot honom. "M, jag älskar dig" hade hon sagt inlevelsefullt. "Ja, så värre kan man ju ha det när man har två sjuksyrror hemma" flinade mannen matt innan han vände sig om för att fortsätta sova med en vetevärmare på magen. Krya på dig snabbt nu, min älsklo! lägger även Syster Cinks till på önskelistan...
 Bild från morguefile.com
Nu min vän, nu har papprena från familjerättsgruppen kommit. Jag ska sätta mig på momangen och börja skriva. De efterfrågar MIN berättelse om ER. Och det ska sannerligen bli en ära att få tala berätta vilka bra föräldrar jag är övertygad om att ni kommer att bli. Om några kan ge ett litet barn en trygg och kärleksfull uppväxt så är det hos er. Tangenterna ska glöda, här finns ingen tid att förlora. Du vet att jag önskar er all lycka på vägen. "Det var en gång..." skriver Cinks
Skickade ett uppretat mail till P3 idag. Som daglig lyssnare totalflippar jag över allt flams och trams som sänds vissa eftermiddagar. Här är mitt jag har fått nog upprop:"Jag gissar att en liten röst i etern varken gör till eller från men nu känner jag att jag bara MÅSTE få leverera min åsikt!
P3 verkar ha blivit en himal lekstuga för inbördes beundran. Jag gissar att de som gör programmen har väldigt kul. Precis som i "roliga timmen" i skolan där de som uppträdde var de som skrattade högst.
Jag är en vanlig slölyssnare som har P3 på dagarna i ända. Många program är väldigt bra tycker jag, som "Christer" och "Fredagsflirten". Men bajs- och blahahumorn som bland annat "DeLux" och "Hej Domstol" mfl bidrar med är olagligt usel och tillför absolut INGET om jag får tala för egen del! Jag har också hört många som tycker detsamma, att P3 verkligen har schangserat i misslyckade försök att göra programmen 'poppigare' och 'yngre'.
Just nu spelas hemmasnickrad falskreggae med en osunt löjlig text. Tillför absolut -i-n-g-e-n-t-i-n-g-!-
Inte kan programmen roa någon 'vuxen' (och då menar jag inte nån på 85 år utan nån som jag, på 35)? Och de lämpar sig absout inte för yngre öron heller. Jag undrar isåfall: vem är då målgruppen? Och framför allt - vad vill ni uppnå med en sådan programtablå?
Jag fattar faktiskt inte hur ni seriöst kan tillåta att sända skitsnack om eftermiddagarna? Sänd program med intressanta personer istället, lite "sommarpratar"-stuket till exempel. Mer "kafferepet" som ändå är lite samhällsrelaterat och längre tid för önskelåtar. Varför inte en variant av "Värsta språket" eller kanske "Hej Domstol" utan så mycket skitsnack mellan raderna. Ibland har de faktist intressanta saker att levera men jag orkar oftast inte lyssna ett helt program igenom. Lättsammare samhällsrelaterade program med aktuella ämnen önskas!
Varför måste ALLT skämtas bort? Är det DET språket och den attityden vi vill förmedla till våra unga? Knappast va... Det MÅSTE finnas bättre sätt att fylla P3:s repertoar än med kiss- och stjärthumor - som inte ens är kul utan av ett mer intelligensbefriande slag =(
Jag har bestämt mig och kommer att byta kanal på eftermiddagarna tills det blir nån ändring.
Hälsar en örontrött
Cinks"
Här om dagen fick jag nytt, färskt vatten på min spaningskvarn. Jag fullkomligen älskar spaningar! Den här gången gäller det påståendet: "Om det äldsta barnet är en flicka så blir hon lik pappa, om det är en pojke så blir han lik mamma".Jag träffade min kära väninna E och hennes två tonårsdöttrar härom kvällen. De var barnvakt till döttrarnas halvsyster. Alla tre barnen har alltså samma pappa. Likheten mellan äldsta dottern i respektive förhållande var slående. Båda liknar pappan! Yngre systern liknar däremot mamma. Sen tror jag förstås att ju äldre en flicka blir desto mer liknar hon mamman och detsamma en kille. Men jag vill själv påstå att min spaning gäller till viss del även för min familj; 1. F liknar mest sin pappa 2. Hennes pappa är äldst av sina syskon och liknar sin mamma 3. Mannens äldre syster liknar sin far 4. och Mannen själv liknar sin mor 5. Min mamma är äldst av två systrar och liknar mest sin far 6. Pappa är också äldst och är mest lik sin mor 7. Jag är lillasyster och visst har jag drag av pappa men har alltid varit mer lik min mamma så jag själv är väl undantaget som bekräftar regeln =D Kanske inte så värst elementärt min kära Cinks, men ändå...
 Nu är vi hemma i trygga svedala igen efter besöket hos våra härliga grannar i väst. En helg med goa skratt, god mat och mycket soffslapp. Och så oräknerliga nysningar och snytningar. Det var bildligt talat lite stormigt på resan dit. Planet överbokat och mannen nervös för att vi inte skulle komma med. Jag levererade måttot "Tänk positivt så kommer vi med", något som F oväntat seriöst tog fasta på. Inga problem mellan Arlanda - Oslo men däremot med vidare anslutningsflyg inrikes. Dessutom hade jag missat att ta med Fs pass...det var på håret att de släppte ombord oss. På Gardemoen fick vi lov att hämta ut bagaget och sen lämna in det igen för tullens skull. Tyvärr lyckades vi inte med att lämna in väskan i incheckningen i tid och fick därmed ta den med oss genom säkerhetskontrollen. Tio minuter till flyget skulle gå. Femtio meter kö genom säkerhetskontrollen. Och med de nya bestämmelserna om att flyga med vätskor i handbagaget fick vi en hel del huvudbry eftersom ALLA större mängder vätska lagts i checka-in-väskan. Packa-om-packa-ur-packa-i och svettas, packa-om-packa-ur-packa-i och svettas... Skulle allt få komma med eller skulle jag bli tvungen att slänga en nästan ny parfym, schampoflaskor, hudkräm..? F var på oss som en obstinat reseledare i sann laganda och påminde om att vi skulle tänka positivt. Och så blev det. Allt gick igenom, planet blev försenat och vi kunde andas ut en halvtimme senare i våra flygstolar. Äntligen på väg, på allvar! Det var härligt att komma fram och få höra glada tillrop på norska. Deras nioåring och vår hittade varandra direkt. Det blev MYCKET sena kvällar och orkesteruppträdande med keyboard och klarinett. Impregnerande! På kvällen öppnade tjejerna "affär"(och vi konstaterade att F nog hellre ska ägna sig åt reselederi hellre än att bli affärsbiträde när hon blir stor med den attityden som hon lade sig an med). Det var en mycket lugn, inspirerande och vänlig känsla i luften. Vi har lovat varandra att ses snart igen. De vill till Stockholm och är välkomna att stanna när och hur länge som helst.
Jag läser mycket på Christinas blogg. Hon har erfarenhet av tonårsdöttrar och det är enormt spännande och skönt att få ta del av hennes liv i soliga stunder & mörka molntunga dagar. Påhittiga Christina har bjudit in till blogg-frukost-dejt på lördag. Det är en himla kul idé och fantastiskt initiativ. Jag lovar att jag ska röja runt i kalendern och se om jag hittar några lediga timmar där på morgonen. Det som konkurrerar är min gudsons treårsdag - så vi snackar inte lite konkurrens här inte!!! Jag lovar att jag ska se vad jag kan åstadkomma...kanske till och med Minksen vill komma med?
För några år sen hade jag lugnt kunna påstå att jag blev kär i alla som pratade norska. Och visst låg det nån sanning i det med åratal av kärlek över gränserna till buskeharald bakom mig. Språket har en melodin som fullkomligen förför. Men efter att ha jobbat ganska tätt i några år med grannarna i väst och specifikt med Kai-Boris så är jag inte lika lättpåverkad längre. Imorgon ska Söte bror fara flaxehytt og besöke vännerna som var här i somras. Dejligt! Hoppas inte att mitt snörr blir värre bara. Det har faktiskt tilltagit under dagen och gjort mig seg men säkert piggnar jag till imorgon när jag är ledig. Lite förtjust kommer jag nog ändå att bli i personerna i detta dubbelnamnens rike. Kanske är det av påverkan av den norska namnstandarden som dottern har dubbelnamn, inte omöjligt. Behöver jag nämna att Han - ungdomskärleken med stort H - också bär ett dubbelnamn som jag förvisso vred mig av skratt till när jag hörde det första gången. De vi ska träffa är nämligen så himla trevliga och mysiga! Och byn vi ska till ser så nedrans vackert ut (än så länge bara på bild). Kämpekoselig og god helga til er alle! På skojnorska förstås:
Buskeharald - Tarzan Flaxehytt - FlygplanPå rikt:
Söte bror - Smeknamn för SverigeSnörr - Snor
Som den aktiva P3-lyssnare jag är har jag idag lyssnat till diskussioner om nätdejting. Här är några reflektioner kring mina egna upplevelser i den kategorin...*brr-rr*Under en period i början av milleniet var jag en rätt aktiv och halvseriös nätdejtare. Precis som bloggandet blev det en ofrånkomlig dragningskraft till den egna profilen för att se om nån lämnat kommentarer. Tror till och med att jag hade två profiler; en där jag var "jag" och en där jag "bredde på" lite. Ytterligare en ovetenskaplig spaning för se om jag fick napp av olika profiler. Vet inte om jag fick något relevant utfall på den spaningen. Fallet preskriberat och nedlagt.Strategin var inte särkilt utarbetad. Sökte på hombres mellan 25-45. Egentligen utan nån direkt avsikt att träffa nån. Bara kul att synas och chattas. Minns att jag en gång pratade med "Björn" i flera timmar. Det var kul och vi hade roligt på distans. Punkt. Punkten för nätdejtingen satte jag efter den mest misslyckade dejten som jag någonsin varit med om och kommer att vara med om. Herrejösses! Jag skäms så här i efterhand över mitt minst sagt omogna beteende.Jag minns inte vad han hette men vi hade en fabulös kontakt på nätet. Hans humor tilltalade mig. Jag kände efter ett tag att jag ville ta steget och träffas. Hans ord om att "jag tror inte att du kommer att bli besviken" bådade gott. Merde! Att jag inte drog öronen åt mig. En man som vägrar skicka bild trots att han fått min. Ibland är jag bara så banalt dövörad som inte hör varningssirenerna. Så urbota dumt. Det är därför sånt här händer. Vi bestämmer träff på ett ställe i stan. Jag ska ändå ut med några tjejkompisar och då kan vi ju liksom passa på att inleda lite soft. Ses liksom. Jag känner i nackhåren när han kommer in på. Vänder mig om - och inser genast mitt misstag. P A N I K ! ! Förlåt mig att jag dömmer honom efter utseendet, det är jag verkligen inte stolt över, men han ser ut som en risbuskigt ovårdad långhårig à la fjälltrollet Plupp svartrockerskille i 40-årsåldern. De som känner mig förstår varför och att det blev T V Ä R N I T ! ! ! Risbusken går fram till baren och sneglar åt mitt håll. Jag håller på att dö. Jag vill försvinna eller dö. Jag tror faktiskt att jag dör en smula inombords. För jag vet att jag måste göra en oförlåtlig pryl mot den här risbusken. Så jag reser mig, går bort till honom och beställer något i baren *gu vet vad* samtidigt som jag utan att vända mig för mycket mot honom och hans feta leende säger: "Okej, asså du får förlåta mig och det här är det vidrigaste jag någonsin gjort men du måste gå igen. Du måste gå härifrån. Nu."Jag känner hur risbuskens leende stelnar och hur mina ord förvandlas till Magnumskott när de träffar honom. "Va? Varför då? Var det så illa det du såg?" frågar han. Jag minns inte om jag vågade spä på eländet med att svara "ja" på det men återupprepade iallafall panikartat orden "Du måste gå igen, jag vill att du går NU. NUUU!"Han säger att det här var det värsta han någonsin råkat ut för *no kidding*. Jag klandrar honom inte. Han gör som jag säger. Han går utan att ställa till nån scen. Jag skäms ännu mer och andas ut. Vi hörs av på sms en gång till. Han håller med mig om att det jag gjort var oförlåtligt. Och därmed sätter vi punkt på den oinledda relationen. Och jag på nätdejtingen.
Snattat/ stulit i en butik som liten?
Har för mig att jag och en kompis tog en gummiboll på Åhléns (eller Tempo som det hette då) när vi var små. Eller om vi TÄNKTE ta den och sen lade den tillbaka, minns inte exakt…
Snattat/ stulit i en butik som tonåring?
Nop.
Ljugit för dina föräldrar?
Vem har inte det? Inga grova saker dock. Mamma har för det mesta fått sanningen levererad förr eller senare...
Ljugit för en partner?
I tidigare förhållanden, usch ja.
Ljugit för en kompis?
Kan inte minnas att jag gjort det. Men säkert har det förekommit nån vit lögn…?
Tagit en oskuld?
Nä, inte vad jag vet…rätt säker…
Ljugit för en partner om antal sexpartners? Kanske reducerat antalet vid något tillfälle
Fejkat en orgasm?
Nop.
Låtsats sova för att slippa ha sex?
Kan nog ha hänt. Men då har jag nog faktiskt varit väldigt trött.
Haft sex med nån du inte visste namnet på?
Näe! Men jag kan ha glömt det strax efter ;-)
Haft sex med någon som hade tjej?
Usch ja…verkar inte alls vara nåt hinder för killar.
Slagit någon (inte när du var barn)?
Och en gång på högstadiet när en kille var dum mot min bästis. Lappade till mitt ex en gång när han med en vodkaflaska bakom ryggen ljög om sitt spritintag.
Spottat någon i ansiktet?
Nej.
Hällt en drink över någon?
Ja, spritkrig har jag haft några gånger. Kladdigt och kul.
Skrikit hora till någon?
Aldrig och kommer aldrig att göra det.
Tagit någon drog?
Sprit och cigg på sin höjd.
Gått mot röd gubbe?
Haha, ha, men då får jag bastning av F
Kört bil berusad?
TROR att jag kan ha kört bil det en gång då jag druckit en starköl. Jag hade gått ut gymnasiet och hade glömt att jag tagit bilen på ett jobb så jag körde jätte-jätteförsiktigt hem och var livrädd hela vägen. Eller om jag lämnade kvar bilen..*hoppas!*
Kört bil alldeles för fort?
Nån gång har det nog gått lite fort… Jag är annars mer känd för det omvända ;-)
Hur fort?
140-150 kanske…inte mer
Jobbat svart?
Jo, städjobb har hänt att jag tagit svart.
Gjort en polisanmälan?
Flera gånger för bilinbrott bland annat.
Blivit polisanmäld?
Har aldrig hänt, nej.
Ringt 112?
Oja, särskilt när jag bodde centralt granne med en fotbollsstadium. Då kunde det gå hett till nere på gatan om nätterna.
Skadat dig när du varit berusad?
Hamnade av misstag mitt i ett slagsmål på Gotland, fick en dominoknuff och föll mot ett glas och skar upp handen lite men det blödde rejält. Felet var dock inte alls mitt men jag hade kanske haft bättre balans om jag varit spiknykter.
Skadat någon annan när du varit berusad?
Njäe, det kan jag inte påminna mig om.
Dödat ett djur?
Tyvärr har jag kört på både en räv och fått upp en kanin i hjulhuset *brr*
Varit full på jobbet?
Jamen det har jag. Fast inte på arbetstid utan efter jobbet men på jobbet. Minns särskilt en kräftskiva…jahujedamej va kul vi hade.
Sjukanmält dig från jobbet för att du har varit bakis?
Nä, det är råfusk! Har aldrig hänt! Jag har släpat mig till jobbet no mater what.
Ljugit när du besvarat dom här frågorna?
Nix…
Spaning. Jag älskar spaningar. Att lägga ihop ett plus ett. Ibland blir det två. Ibland pannkaka. Jag börjar fundera på om min måndagströtthet berodde på denna analkande (?) förkylning. Jag dunade nämligen ovanligt enkelt och mycket i måndags. Nästan överallt. Först på bussen till jobbet. Sov djupt och såååå skönt. Var på vippen att åka till ändhållplatsen och vända men släpade mig av i sista sekund. På dagen höll jag mig med nöd och näppe vaken. Fick avbryta ett möte för att hämta vatten när ögonen fladdrade för mycket. På hemväg somnade jag återigen på både buss och tåg. Zzznarck. Halv tio gick jag och lade mig och sov som en stock i nio timmar. Trötthet = förkylning på G = sant?
Jag befinner mig i ett pre-förkylningsstadium. Det började igårkväll och har stegrats något under nattens timmar. Vaknade med halsont. Fick näsblod just som jag skulle ge mig iväg mot morgonens frukostseminarium i Gamla stan. Ställde en fråga under seminariet och upptäckte på så vis även viss heshet. Nu känns det mest segt, som om jag har en klump en bit ner i strupen som vägrar sväljas ner. Lite darrig på handen och konstig känsla i magen. Halsont men inte mycket mer än så. Det var evigheter sen jag var förkyld. Jag har varit milt uttryckt förskonad de senaste året (och det innan också!). Tycker nästan att det är lite spännande ...med betoning på 'nästan'... Gissar att det inte blir mer än såhär utan att det går tillbaka igen inom ett par dagar. Aaaatscho & prosit sa Cinks
Ända sen lågstadiet har jag haft så svårt att låna böcker på biblioteket. Jag vet inte om jag har nån typ av dysleksi light men jag kan bara inte uppbåda intresse för bokbaksidor. Tar bara inte in sammandraget som står där. Och tänk i lillettan. Alla hyllmeter med röda, gröna och oranga bokryggar. De var liksom ännu längre än de är idag. Inte konstigt att jag fick flippen och inte kunde välja... Jag är likadan idag. Har svårt att bedöma av baksidan av en bok om den är läsvärd eller inte. Men jag har kommit på några sätt för att komma runt detta. 1. Jag ber om tips från kompisar eller andra bokintresserade 2. Väljer bok efter författare som jag läst tidigare alster av 3. Väljer bok efter omslaget 4. Kör ole-dole-doff... Två böcker ligger på köksbordet idag. Ta-daaa! Jag har lånat! F älskar nämligen att låna så vi var på bibblan idag. Lånintresset väcktes nog när vi bodde själva hon och jag. Vi lånade mycket böcker på bibblan som jag läste högt ur. Och vi lånade videofilmer på den kvällsöppna affären näst intill. Köpte sällan eller aldrig nån bok eller film. Gratis är gott! Nu tar hon lätt fyra i en hand och läser nästan ut alla på en månad. Men åter till mina böcker. Jag är fortfarande inte helt övertygad där de ligger på köksbordet. "Min älskares älskarinna" av Maggie O'Farrell och "Svårtfångat byte" av Janet Evanovich. Har ingen aning om vad de handlar om men jag ville så gärna låna idag. Ville! Ville komma över drunknakänsla jag alltid får i bibblans bokhav. Och där på stället stod de. Båda böckerna. Uppställda så jag kunde se. Rekommenderade sig själva liksom. Jag lånade dem. Den ena för omslaget. Den andra för titeln. Imorrn ska jag läsa på bussen/tåget. Sen kanske jag recenserar. Om nån är intresserad av utfallet av mina blindskott förstås. Read louse Cinks wanna be...
 Till min äkte man, älskare, allra bäste vän och supporter på ett år och fyra månaders bröllopsdagen *en dag i efterskott*:
"Jag älskar dig obefintligt!"
...and only you know what that means.
Länge sen jag gjorde en lista så här kommer en direkt hämtad från MinksSparar tillLångresa till Aussi eller Nya Zeeland med familjen 2009. På sparkonto hoppar redan fem loppor... Väntar påAdventhelgerna! Absolut mysigaste på hela vinterhalvåret. Att pynta, dricka glögg, tända ljus... Så fort julafton varit ska allt pyssel & pynt bort om jag får råda. Pålägg som gällerNär det ska vara lyxigt: ingefärsmarmelad, ost och gurka på hembakt bröd! JammieDagens dryck
Vill gärna svara latte men latte är inge bra för mig så jag säger jordgubbssmoothie istället. Senaste boken du lästeHm…det var nog ”Rismodern”. Senaste maträtten du åtPyttipanna med rödbetor och stekt ägg för några timmar sen. Senaste klädesplagget du barDe sitter fortfarande på; röda mjukisbrallor och röd Esprit-tröja. Och fårskinnstofflor. Senaste repliken du yttrade”Mannen är ju så perfekt så…” *lösryckt ur sitt sammanhang men det blir mer suspekt så*Senaste personen du träffadeMannen och D uppe i köket som dragit skruvar och elkablar i över fyra timmar... *eloge för den enorma uthålligheten*Senaste personen du pratade i telefon medPappa! Han ringde. Igen. Va glad jag blev! Senaste personen du fick brev avTerapeuten som skickade tillbaka mina papper. Senaste gången du sovJag sov innan telefonalarmet ringde klockan åtta imorse. Senaste saken du köpteEn dammsugare och festis till mig och tre godisbitar och festis till F på stallet. Vad har du gjort idag?Varit i stallet med F, strulat på ikea barkarby idag igen och sen varit hemma resten av dagen. Gillar du svarta kläderJättemycket! Hur tidigt stiger du upp
06.01 står larmet på och sen snozzar jag i genomsnitt två gånger. Vilken färg har du på håretNaturellt chokladbrunt, tonat något mörkare för tillfället. Vad har du för färg på ögonenBruna som går lite åt det gröna hållet i vissa ljus. Är du uppväxt i stan eller på landet?I ett litet samhälle på landet. Var har du ont?
Ingenstans för tillfället. Vad lyssnar du på för musik nu?
105,5 på radion som spelar Ami Diamond för tillfället. Vad tycker du om idrott?
Gillar att sporta. Vad har du för klocka?En rallyklocka, minns inte märke... Favoritgodis?
Choklad. Dyraste plagg du köpt?Det är nog ett Tenson skidställ för typ tretton år sen. Hua va dyrt det var! Har du jobb?Jajamän! Vad fick du på ditt senaste prov"ÄL" Favoritämne i skolanTveklöst gympa och bild
Mitt hjärta är helt igen. F sover sött i sin loftsäng.
Ouwäää! Jag är på väg att bli gammal! Nu är det fastställt och ett ofrånkomligt faktum. Det var länge sen smårynkor började fåra in sig i ansiktet och håret anta en lite silverfärgad ton här och där. Det är väl inget. Men köer. KÖER! Jag får panik av köer. Hjärtklappning och jag-måste-vända-tillbaka-ångestJag kände det redan idag när vi närmade oss ikeaparkeringen. En timme efter öppning och det var FULLT med bilar. Redan där började det. Känslan av inklämdhet tröck mig tillbaka i bilstolen. Merde! Je n'veux pas!Själva handlingen gick bra. Det vändes och vred på idéer och prylar. Förutom att Mannens energinivå sjönk mot slutet och till och med valet av en blomma till kliniken blev övermäktig så var vi tillslut klara. Många saker som vi entusiastiskt pratat om att köpa fick bli kvar. Så blir det jämt och det är kanske inget att misströsta över. Att vi inte köper för köpandets skull, alltså. "Jädra konsumtionsbilar" muttrade vi på väg hem som en av miljarders-miljarders konsumtionsbilar på vägen. Som ännu ett bevis på åldrandet.
Before the internet, Before cell phones, Before roller-blades, There was a time... 1985. Don't pretend you don't remember... Retrocollage à la Cinks
30 i topp
1. Jag hade en skär mohairkofta 2. Som mamma hade stickat såklart 3. Hon sydde mig en turkos kavaj också 4. Jag var bortskämd med hemmasydda kläder 5. Mamma sydde jättemycket 6. Hon var noggrann, hade smak och var duktig 7. Så fick jag ofta kläderna precis som jag ville ha det 8. Det var väldigt lyxigt 9. Det fick gärna vara axelvaddar 10. Stora axelvaddar! 11. Naturligtvis rosa pärlemoläppstift 12. Både före och efter frukost 13. Med matchande ögonskugga till 14. Vita hängselbyxor av märket "Tomato" 15. Som jag hade jämt, jämt, jämt...16. De var sååå snygga och satt så skönt 17. Tunn schal knuten till en stor rosett i håret 18. Minns inte färg men troligtivs skär 19. Minksen hade en vit tror jag 20. Och kanske rosa också? 21. Min brorsa förbjöd mig att ha pjamasbyxor 22. Sånna där tunna, skära med knut nederst 23. Så jag tog bara på dem när jag var hemma 24. Tubsockor med flera ränder hade jag 25. Det var coolt och jättesnyggt 26. Kläder med märket "Takano" 27. Fick jag aldrig 28. Permanentat och uppklippt hår hade jag såklart 29. Med mycket spray i 30. Så det tillslut gick av och sönder Cinks gonna party like it's 1985
En artig kinesisk yngling kommer fram till mig inne på seveneleven idag och frågar: - Excuse me, do you speek swedish? - Yes, svarar jag. - Do you know what this means? säger han och räcker fram ett bankomatkvitto. Där står det "Ditt kort är inte giltigt. Du måste kontakta din bank"-Yes, svarar jag med lite lätt nonchalant ton för jag tänker att min engelska inte är så dum ändå och det där är ju en lätt plätt att översätta. Så jag fortsätter: - Yes, it says: "your card is not guilty and you must contact your bank".
- What? Not guilty? svarar han och jag förstår att jag måste förklara närmare för han är visst inte så duktig på engelska...- Yes, your card is not valid, säger jag med eftertryck. - Oh, I see... *men äntliiiigen!! tänker jag* säger han, ler, bugar lätt och går därifrån. Det ta ett par sekunder innan jag förstår vad jag har sagt och på stående fot börjar jag asgarva och måste ringa mannen och berätta vad som hänt. Apparently, I talk SwingCinklish...
Femöringarna slutar gälla. Etna får ännu ett utbrott. Björn Borg blir turistambassadör och "Calle & Hobbe" föds. Jag har permanentat hår och går i åttan. Dansar gärna och snyggt på discon till: Michael Crety - SamuraiModern Talking - You're my heart, you're my soulNarada Michael Walden - Gimmie, gimmie, gimmieÅker till Norge på sommaren och blir blixtförälskad. Kärleken besvaras. Gråter floder över en omöjlig men glödande kärlek på distans och lyssnar med omättlig aptit på: Kool & The Gang - CherishGary Moore - Empty roomsDavid Cassidy - The last kiss Mest av allt tyckte jag om "The last kiss". Tyvärr hittar jag inte låten men här är delar av texten. Grinade varje gång jag hörde den och det blev ju en hel del tårar efter som jag säker lyssnade på den sju tusen gånger...:The last kiss
(David Cassidy / A. Tarney)
David Cassidy (backing vocal : George Michael)
There were times all along
That I thought I was catching on
Now I see it was only
Time catching up with me
As you stand at the door
I know I've never wanted you more
Ther's just one thing before you turn
And you walk out on me
Chorus:
If this is the last kiss
If this is the last touch
If this is the last time
I can ever be holding you
If this is the last embrace
I can never forget your face
If this is the last kiss
I'll get used to it
I'll get through this somehow, someway...
I won't stand in your way
I won't even begin to say
That you never looked better
Never looked so good to me
Though I've asked this before
I won't ever ask anything more
Just close your eyes and
Please do this for me
If you ever meet another
And he's not what you're looking for
Then don't surrender 'cause you might discover
There's somebody somewhere who's waiting for you
Remember the last kiss
Just remember the last touch
Remember the last time
I will ever be holding you
Just remember the last embrace
I can never forget your face
If this is the last kiss
Can't get used to it, won't get used to it,
no how no, no way
Never get used to it
no way...Those were the days, my Cinks...
På tal om scarrya saker nu i Halloweentider...
Mannen hittade det här i väggen när vi rev. 220-volts elkablar som låg i en liten ränna i gipsväggen. Just snyggt! Tur för mig att jag inte satte en tavelspik just där... Dzzzz-dzzzz-dzzz...
Det har varit några minst sagt turbulenta dagar på jobbet nu i veckan. Därför har jag inte haft varken tid eller ork att skriva av mig. Idag blir det dock ett litet inlägg kring snöstormen i onsdags. SMHI hade faktiskt förvarnat om snökaos. 1:a novemberkaoset. Med tanke på hur det såg ut i Stockholm med omnejd den här dagen så var det troligtivs ingen som hade trott på SMHI. Som vanlig. Men för omväxlings skull hade SMHI helt rätt. Bäd, bäd tajming!Jag åkte in till gamla stan på ett möte efter jobbet tillsammans med mannen. Jag vet faktiskt ingen plats i stan som är vackare att vara på när det snöar!  Vi njöt av små, vita flingor som lade sig som minidrivor ovanpå våra vinterkläder och hjälpte varandra att hålla oss på benen i halkan. Jag såg många som vurpade, bilar som sladdade och slirade i enprocentiga motlut och köer, köer, köer.....
Efter mötet fortsatte vi till kliniken och jag fick en välbehövlig behandling. Som tack bjöd jag mannen på thailändsk restaurang*. Det var först när vi satt där strax före nio och mumsade grillat ankbröst i ingefärs- och honungssås och bälgade Singha som vi förstod vidden av väderkaoset. Kompisen från samma by messade och berättade att han snart spenderat tre timmar i bilen för att ta sig den dryga milen från jobbet och hem. "Ta bussen nästa gång" fnissade vi och fick till svar: "Alla bussar är inställda!" Ups... Vi åt i godan ro och promenerade sedan till tåget som tuffade enligt tidtabell. Kalla men välbehållna och mätta kom vi hem utan några som helst trubbel. Idag har vi 6 minusgrader ett snötäcke på några centimeter - en rejäl försmak på vintern! *Lemongrass i Vasastan - rekommenderas å det varmaste!!!
Jag vaknade imorse och kände mig så ledsen i hela kroppen. Drömde om farfar i natt. Det känns inte som han har ro där uppe i himlen, trots att han har farmor vid sin sida. Tror han längtar efter den frid och försoning med pappa som han aldrig fick medan han fortfarande fanns bland oss. Men hur psyko låter det inte att ringa och säga det till pappa...?
"Första snön brukar falla i oktober" brukar jag med bestämdhet hävda. Det är en ovetenskaplig teori som jag samlat under årens lopp och jag vidhåller att den stämmer. I år är jag dock lite osäker. När jag tittade ut imorse var det vitt på marken. Snö hade fallit under natten. Samtidigt vände vi kalenderblad vid midnatt och månaden slog om till november. Så nu är frågan; kom snön före eller efter tolvslaget...?En eller annan snöflinga måste ha fallit under de sena kvällstimmarna och därmed givit mig belägg för min första-snöfallet-för-året-spaning. Visst? Välkomna förresten, alla små vitgnistrande flingor!
| 
