För några år sen hade jag lugnt kunna påstå att jag blev kär i alla som pratade norska. Och visst låg det nån sanning i det med åratal av kärlek över gränserna till buskeharald bakom mig. Språket har en melodin som fullkomligen förför. Men efter att ha jobbat ganska tätt i några år med grannarna i väst och specifikt med Kai-Boris så är jag inte lika lättpåverkad längre.
Imorgon ska Söte bror fara flaxehytt og besöke vännerna som var här i somras. Dejligt! Hoppas inte att mitt snörr blir värre bara. Det har faktiskt tilltagit under dagen och gjort mig seg men säkert piggnar jag till imorgon när jag är ledig.
Lite förtjust kommer jag nog ändå att bli i personerna i detta dubbelnamnens rike. Kanske är det av påverkan av den norska namnstandarden som dottern har dubbelnamn, inte omöjligt. Behöver jag nämna att Han - ungdomskärleken med stort H - också bär ett dubbelnamn som jag förvisso vred mig av skratt till när jag hörde det första gången. De vi ska träffa är nämligen så himla trevliga och mysiga! Och byn vi ska till ser så nedrans vackert ut (än så länge bara på bild).
Kämpekoselig og god helga til er alle!
På skojnorska förstås:
Buskeharald - Tarzan
Flaxehytt - Flygplan
På rikt:
Söte bror - Smeknamn för Sverige
Snörr - Snor
5 kommentarer:
Nämen ska ni, gud vad mysigt!!!
Ha det superduper!!//M
Det norska språket är ljuvligt - vilken melodi de har! Har fortfarande så svårt att förstå att någon kan låta arg på det språket ;)
Åh, ha det supergöj däråvre! Jag träffade en mycket enerverande herre vid namn Björn-Sverre på milleniefest i Oslo. Namnet bär jag med mig som ett ljuvt minne att förgylla trista dagar. björn-sverre. Hehe.
Norska - ett härligt språk! För måååånga år sen hade min dåvarande pojkvän en kusin från Norge som flyttade hit med sin tjej. Ett uttryck som jag behöll i många år efter de försvunnit ur mitt liv var "Ha de!" (eller "Hade!"??). SÅ himla bra uttryck!
"hörru gumman" .... hur går det med kalnderdyket ;) du kommer väl på blogg-fikat??!!
Skicka en kommentar