Kort rapport om dagens vändningsförsök.
Mannen och jag kom till en lugn förlossning med bara trevlig personal, blev invisade på ett rum av en undersköterska och fick lämna urinprov. Allt väl. Jag var nervös och pratade oavbrutet så mycket jag bara hann med. Mannen var nog också nervös, vet inte om han hade dansat can-can på rummet annars...
Sen kom barnmorskan och satte CTG på magen och bebis lät oss få höra stabila hjärtslag i närmare en halvtimme. Sen kände hon på magen för att se hur den låg men kunde inte klart säga om det var säte eller inte.
Läkaren kom kort därefter och kunde inte heller han känna exakt hur den låg och ultraljudsutrustningen rullades in. Och där, där mvc för en vecka sen såg en rumpa låg nu istället ett huvud! Bebis har tydligen vänt sig alltså men ligger helt rörlig och har inte visat några tendenser på att vilja sjunka ner och kan lika gärna vända tillbaka till imorgon gissar jag.
Nålar med brickanyl behövde inte användas med andra ord och jag får fortsätta lunka på med stora magen fram till nästa mvc-besök då hon troligtvis får kolla igen (om det inte går att känna). Men då är det troligtvis för sent att vända och vad som händer då kan vi bara spekulera i. Hur som helst känns det skönt nu, att vi slapp utsätta oss för en vändning. Affirmationen om "huvud ner" verkar ha hjälpt så jag fortsätter så och hoppas att allt fortsätter i den vägen.
5 kommentarer:
Nä, nu får den stanna kvar däe nere!!!
Är det inte ganska ovanligt att de vänder tillbaka även om de kan? *hoppas*
Heja bebben att ligga rätt! Kram!
Höru, tänk om den ligger kvar! Tänk om allt går som det ska!
Man måste väl våga tänka den tanken OCKSÅ
så skönt att du skapp vändning! Och du, det verkar vara en osedvanligt frihetsälskande unge som simmar omkring därinne - Så'na gillar vi ;-) men de kan också tära rejält på tålamodet *haha* Håller tummarna för att sötbäsen infogar sig i systemet snart. Pöss!
Där ser man. Hoppas bebisen ligger kvar så nu då. Massor av lycka till nu
/tisalen
Skicka en kommentar