1. Försöka stanna uppe så länge som möjligt på kvällen. Redan halv nio har det börjat krypa i benen och gör det omöjligt att sitta still - OM jag inte sitter vid datorn, då funkar det till...vad är nu klockan...22.30...utan vidare.
2. Hålla mig kall. Resten av familjen får stå ut med en inomhustemperatur på 18 grader OCH att jag knatar omkring i mina nyiköpta och supersköna Ullisar.
3. Somna direkt när jag går och lägger mig. Inte ligga och småprata med mannen i sängen och ABSOLUT inte ligga nära så jag blir varm. Benen utanför täcket, släcka lampan och gonatt. Romantiskt värre.
4. Ta nässpray innan sänggåendet. Som sagt är det verkligen av ondo att ta nässpray men det verkar som jag sover lugnare när jag kan andas störningsfritt. Köpte koksalt på apoteket igår och det funkar såklart inte lika bra men som komplement iallfall.
Jag har skrivit om detta problem/fenomen förut och nu gör jag det igen, till mig själv, som en hjärn-notis.
4 kommentarer:
Jag tror inte att någon av oss som läser ens kan föreställa sig hur det är att ha spring i benen. Du är så tappar hjärtat! Inget klagande, bara konstaterande!
pussar o kramar
Nä, det går nog inte att föreställa sig hur det är att bara inte kunna vara stilla utan att nästan gripas av panik. Tack för dina ord, bästa vännen, det hjälper mig också att se framåt och inte bakåt :-)
jag lider med dig av hela mitt hjärta. Hade det likadant m alma. minns rutinen: vadstretch o iskall ben- o fotdusch precis innan sänggående, hade jag tur lyckades jag somna innan benen vaknade igen, sova ett par timmar, upp till duschen, sova lite, upp till duschen.. Jag har alltid lidit av RLS, men efter grav anser jag mig numera vara symtomfri i jämförelse.. Men du, snartsnart är det över o finfjunet är ute *lycka*
styrkekram
Aha, då vet du precis... Låter som en befrielse att höra att det blir bättre sen, just nu känns det som om det aaaaaldrig kommer att gå över. Tänk att få sova en hel natt...*mmm*
Skicka en kommentar