Klockan är nästan elva. Ingen idé att jag går och lägger mig innan F är kollad. Tio minuter kvar, det ska jag väl kunna blogga bort.
Har kännt mig glad idag. Började bra med hicka i ljumsken. Huvudet ner tänkte jag och sträckte liksom upp mig lite extra. Men nu är h*n tillbaka i tvärläge igen och ikväll har jag sammandragningar lite då och då av det. Blir direkt lite moloken.
Märker att h*n vill fixera sig på nåt sätt, med nån kroppsdel, för det har tryckt på lite idag som det inte gjort tidigare. Har läst runt lite och inser att det faktiskt inte är helt omöjligt att föda i säte, bara måtten är ok, bäbis inte för stor och det kollar de ju på innan. Det gör mig lite gladare även om det känns konstigt och läskigt.
En bukoperation för att få ut bebisen via nödutgången lockar föga men blir det nödvändigt så kommer jag ju inte att vara omöjlig förstås.
Oh, jag börjar bli jättenervös....sa Cinks
3 kommentarer:
Jag har inte behövt ta ställning till det i praktiken eftersom mina "barn" lagt sig till rätta tidigt.
Men jag har ändå tänkt på det, och varit ganska säker på att jag skulle vilja föda vaginalt även om barnet låg i säte. Risken är förstås större för att det blir akutsnitt, men för min del har det känts som att den risken är värd att ta framför att planera ett operation, som jag absolut inte vill vara med om. Men det där måste man ju känna efter själv (och förstås få klartecken från fru/herr doktor att det går)
Lilla My låg ju i säte och jag fick välja mellan snitt och vaginal förlossning. Jag valde snitt av två orsaker. Dels så skulle förlossningen starta av sig själv och man fick inte gå över tiden om man ville föda i säte. Det kändes som att det skulle bli en jobbig väntan och jobbigt att inte veta vad man skulle fokusera på. Jag var rädd för snitt men kände att jag lättare skulle klara av snitt om jag var förberedd. Andra orsaken (och jag vet inte om det bara är skräckpropaganda eller ej) var att jag hörde/läste att om barnet kom ut med navelsträngen runt halsen så kunde det bli riktigt farligt när man födde i säte. Huvudet kommer ju ut sist.
Snitt är en stor bukoperation, ja. Men de är duktiga och man överlever med bred marginal. Dock, hoppas att den där lillbusen vänder sig slå slipper du alla jobbiga val. Har du provat att stå på huvudet??
Kram
Tack Kattmannan och Anna för två positiva och olika vinklingar på detta med att föda i säte alt. snittas. Känns skönt på nåt sätt att ni talar för båda alternativen.
Vi får väl helt enkelt hoppas att h*n snurrar, jag kan omöjligt känna hur den ligger, mest på tvärsen känns det fortfarande som.
Skicka en kommentar