Det svänger från dag till dag liksom.
Tidigt i våras hittade vi en annons. En korsning mellan Springer spaniel och Bearded Collie. En Lady & Lufsen i samma kropp. M & jag. Vi bara dog. Han var HUNDEN, tyckte vi. Men det fanns ett "men". Vi hade inget arrangerat, kunde inte bestämma oss och tackade tillslut motvilligt nej.
I våras var jag övertygad om Jack Russel. Vi hade fått många råd. "En stor hund i en liten kropp" sade alla hundägare vi träffade på. Nu är vi inte lika hundra.
Före semestern var vi bara en dag bort från att köpa en tvåårig Dalmatinerhanne. Tjejen som skulle lämna över honom ångrade sig i sista sekund. Det var väl nån mening med det.
På semstern träffade vi både en urhärlig blå Grand Danois och en supersöt liten dvärgtax. Vi blev helsålda.
Vi har alltså många favoriter men liten beslutsförmåga. Det kanske är som Kajsa Ingmarsson säger i en artikel i SJ:s tidning: "Det som går lätt är rätt".
Vi är väl kanske inte där än då....
Undrar vad och när det blir, sa Cinks
10 kommentarer:
Och förresten, har min bror alltid pratat om en Jack Russel. Önskan att ha alltså!
Verkar vara en härlig hundras!//M
Ja, kan du tänka. Nästan ALLA hundägare vi möter säger så. Ändå går de med en annan ras i kopplet..?
Köp en labrador. Seriöst. Bästa hunden. Och jag har haft många olika raser.
Ojojoj. Detta är mitt ämne! Skall försöka hålla mig från att skriva en roman här i din hörna ;o)
Jag är övertygad om att det inte finns en "Bästa hunden" rent generellt. Den ras som är bäst för en är inte alls bra för en annan. Labrador till exempel är alldeles för mycket "barahund" för mig och personligen blir jag bara irriterad av dess gemigmatsågörjagvadsomhelst-mentalitet. Ledsen Silverfisken ;o) S var länge så oerhört inne på Weimaraner "eftersom det är den vackraste hundrasen i världen". Men bor man mitt i city och INTE har för vana att motionera milen om dagen så skulle det nog bli en väldigt frustrerad vacker hund om den bodde hos oss. Likaså Old English Sheepdog som är "sååå gullig". Gillar man inte tvåtimmarspass med pälsvård och har en liten fårskock för den att valla på gågatan så blir det nog inge' bra det heller.. JR är en väldigt härlig hund, så länge den har flockledare som aldrigaldrigaldrig går med på att låta hunden ta över. Och det KAN vara trixigt eftersom man måste vara ganska arg under det första året, typ. Man vill inte, men man är det ändå. Lika fina som de kan vara lika vidriga kan de vara om de får för lösa tyglar. (Och tro mig, i Skåne är JR überpopulär och vi har mött båda sorterna) En oerhört varm och kärleksfull järnhandske alltså.. Så några bra frågor att ställa sig kan vara - förlåt om jag låter som en besserwisser men jag har en sådan inibombens hundpratarabstinens sedan Platon gick bort att det liksom inte går att få stopp på mig. Har du tid att komma över på en fika? ;o)
1. Hur ser er livsstil ut, alltså motionsvanor etc
2. Vad vill ni använda hunden till - friluftsliv, jakt, utställning eller bara sällskap?
3. Är ni bekväma med järnhård gränssättning eller föredrar ni att kunna vara lite mer "flexibla" i konsekvenshänseende?
(En ok länk med ytterligare frågor; http://www.markazits.com/valja-hund.html)
När ni är klara med det så kan ni ju som en kul grej göra testet på Pedigree;
http://www.pedigree.se/Pedigree/sv-SE/Hundraser/Välj+rätt+hundras.htm
Ja.. Det var väl lite från mig om detta :oD
Och du, Cinks! Om du vill kolla in "Bästa hunden" för MIG så kolla in Platons hemsida
http://medlem.spray.se/platonbullen/
LÖCKA TE, kompis!!!
Skitockså. Det blev en roman..
Silverfisken: Men labbar alltså, de kan väl bli så innibomben feta och odrägliga *iofs inte hundens fel...=O * Men du Silver, säg tre bästabästasaker om Labradoren. Kånvins mi!!
Saring: Roman eller inte, aj lajk to get advajs! Schår, jag kommer ner på fika...bästahund kan diskuteras i timmar! Håll ut nån vecka eller så bara ;-)
Läste det du tidigare bloggade om Platon. Inser att det är med hundar som med människor; charmen som räknas, inte ras! Och så ska personligheten helst passa lite med den egna...och låt oss säga såhär; jag är INGEN terrier...snarare en Cockerspaniel =O
Ska förkovra mig lite djupare i Platons egen sida vid tillfälle *smask*.
Tills dess får väl jag och mannen byta smak var dag (Oh, nu sprang det förbi en bordercollie utanför fönster...ååå, en sån kanske ;-)
Åhå! Jag drömmer också om hund... men det får nog förbli drömmar. Det är svårt när man jobbar heltid båda två. Om inte silverfisken redan skrivit sin långa kommentar så hade nog jag gjort det! *flin* Viktigast att tänka på: vad vill ni ha hunden till? Sällskap? Utställning? Träna bruks? Agility?
Själv är jag uppvuxen med labrador hemma. En bra familjehund; ganska lättfostrade, men ändå aktiva. Mamma har haft två cairnterrier därefter. Trevliga, jätteroliga hundar! (rätt lika Jack Russel skulle jag tro). Stora hundar i små förpackningar. Men; en terrier är en terrier: självständiga, påhittiga och kräver en del fostran.
Själv är jag mest inne på en vallhundsras (eftersom jag har hästen och skulle i så fall vilja ha en möjlighet att ha med hunden ut på ridturer). Jag vill gärna ha något ovanligare... men lättlärd, lättskött och som man kan träna agility med (det är verkligen skitskoj!!). Om jag köpte hund idag skulle det bli en pumi; favoritrasen sen många år nu. Sånhär: http://www.geocities.com/pumieva/
Just, just!
Pumi...aldrig hört talas om men ruskigt söt. Måste läste lite om den sen! Vi vill nog ha en sällskapshund som också kan vara med i stallet, som gillar promenader och som gillar att myyyysa *annars är det kör för hunden ;-)*
Känn dig utmanad!
Skicka en kommentar